måndag 5 juli 2010

Att hitta en make...


Känslan att hitta en make, ja en likadan, inte en att gifta sig med. En som tillhör samma servis, eller har samma ursprung.
Nu trasslar jag nog in mig... men ni förstår nog vad jag menar.
I alla fall
jag har en tillbringare som jag är väldans förtjust i. Har ärvt en av en nära släkting, som också var samlare av tillbringare.
Denna låg mig varmt om hjärtat, då den påminner om hallonsaft i bersån de somrar då man var ung och vacker. Nu återstår som förväntat bara ordet och.
Tillbringaren har stått i mitt skåp och jag har inte vågat använda den, för tänk om jag tappar den och den går sönder? Eländes elände. Så jag sätter in den i skåpet med glasdörrarna och njuter.
Så hände det sig att vi inhandlade granngården. Hela huset, med en hel massa grejor. Inga möbler, men saker. En massa underbara saker.
Efter några år sålde vi granngården igen, men sakerna behöll vi.
Däribland en skål. Inte vilken skål som helst.

En make till tillbringaren.
Kände att färgerna stämde, och när jag vände på den, så fick jag se att det var samma:


Lycka!
Nu har jag alltså två makar som står i skåpet. Borde ta ut och lufta dom och använda till hallonsaften och kanske några hallon i skålen. Nu väntar vi bara på hallonen.
Dom växer så det knakar i sitt växthus, och de vilda släktingarna bor överallt.

Äntligen har vi fått rosor som blommar. Jag klippte nu ner den otroligt vildvuxna rosenhäcken, och den har nu återhämtat sig. Men sätter inga knoppar på den halvmeterhöga spröten. Däremot så har den jättefina lilla buske som jag fick av grannen i födelsedagspresent för 16 år sen (fyllde jämnt så det minns jag) små fina rosor. Original-rosenbuske finns vid grannens stallvägg, min lutar sig mot, och döljer ett trist elskåp.


I skogsbacken, vid hasselsnåret, växer det rosor. Vet inte om det är vildrosor eller nåt som jag "petat ner". Jag var mycket för att gräva upp, flytta och peta ner lite överallt, på de mest oväntade ställen, när vi flyttade hit för en herrans massa år sen.

1 kommentar:

  1. Hej!
    Tack för ditt besök hos mig. Vad roligt att höra din berättelse om hur du hittade mig :)

    Att hitta en "make" är en riktig lyckoträff, man blir alltid lika glad.

    Kram.

    SvaraRadera