torsdag 19 augusti 2010

Återanvändning...to recycle...

År 1714 byggdes en träkyrka i den lilla byn Månsarp i Småland.
1853 revs den och kvar finns nu delar från den kyrkan utspridd över hela Småland, och säkert ännu längre bort. Man gjorde så. Rev och tog tillvara.
Trappstenen fick bli grav på den nya kyrkogården.
Muren står kvar, och även den vackra ingången.


Krucifixen finns i den nya Månsarps kyrka som ses på bilden ovan.
Delar av det unika målade taket och annat byggnadsvirke användes till byggnation av Spånhults Herrgård i Norrahammar. Spånhult är nu Vandrarhem och Konferensgård.

Golvet.... mina damer och herrar.... finns hos oss! Några plankor i alla fall.

Vi har ett antal golvbrädor i vårt stall. Låter kanske lite som hädelse, men jag lovar att vi stiger på dom med vördnad. Tjocka, breda golvtiljor, som är väl slitna.
Tanken att golvet har legat i denna gamla kyrka, och varit med om så mycket, gör en faschinerad. Tänk om det kunde berätta om alla dop, bröllop, kyrktagningar, högmässor, julottor och begravningar...
Nu ligger golvet tillsammans med antiksten i den delen där bara männskor ska gå, och jag är så glad åt mitt stallgolv. Och stallet är ju trots allt det ställe jag tillbringar mycket tid.

Nearly three hundred year old floor from the old church of Månsarp in Småland. Buildt in 1714. In 1853 they decided to build a new church. Parts of the old church, made of wood, is now used in some buildings in Småland. And a small part of it, as a floor in our stable.

2 kommentarer:

  1. Ja du det hade vart spännande att höra vad brädorna har att berätta. Mest sorg, spe och elände skulle jag tro, i kyrkan var det väl inte så livat...men vem vet...
    Kram Pia

    SvaraRadera
  2. Gamla vackra trägolv så vackert och så härligt att veta historien bakom brädorna så att säga...:D ha en fin helg, kram

    SvaraRadera