tisdag 3 augusti 2010

Om ni ser en tant som står o stampar i marken...

...så är det jag.

Idag skulle jag och "gubben" sätta en tråd till på staketen i ena hagen. Grannens kor skulle gå på andra sidan staketen och de har inte samma respekt för eltråd som våra hästar har. Det har hänt att vår lösdrift varit full med kvigor medans hästarna stått utanför och blängt surt. Så vi stängslar alltså ut djur hos oss, mestadels.

I alla fall
så gick vi väg, väl förberedda med attiraljer för stängsling. Jag hade en chic tunika och tights. Och mina gröna, avklippta gummistövlar. Gubben sina bra-iga skor med stålhätta. Och sina ursnygga joggingbyxor med målarfärg, svets-hål och batterisyra.
Detta hjälper dock inte mot de vilda djur (?) som man möter. Eller reptiler.

Min gubbe sa helt lugnt: Det ligger en jättestor huggorm alldeles här... så stor har jag ALDRIG sett.
Visade med fingrarna tjocklek falukorv och längd minst metern med armarna.

Jag kände hur tårarna trängde fram ur ögonen. Är ju så iniskogen rädd för ormar.

-Kom o titta, sa han.
-Över min döda kropp, sa jag och började stampa i marken.
-Varför stampar du, frågade han.
-För att dom ska försvinna härifrån, sa jag.
Och stampade.
Och stampade så mycket att det till slut gjorde ont i både knän och fötter. Men det funkade. Vi överlevde.
Inga ormar bet oss, och jag slapp se eländena.




Sen hade jag så ont i fötterna att jag knappt orkade gå tillbaks hem. Men jag tog lite kort på våra fina hagar. Det syns att det är hästar som betar. De har sina ät-ställen längre bort, det är därför det är så rent hemmavid. Som ni ser så tog jag stigen hem.
Det är lättare att stampa där....
Förresten så var det massor med smultron där. Men dom vågade jag inte plocka, för tänk om det kommer en orm framrusande och hugger mig i armen. Jag måste ju koncentrera mig på att stampa.

5 kommentarer:

  1. Stackars dig, det är klart man har respekt för ormar.
    Hoppas att du har återhämtat dig!
    Kram Anette

    SvaraRadera
  2. Det låter grymt med en så stor huggorm.Vilken tur att du slapp se den.Förmodligen blev han väl lika rädd som du.

    Fina naturbilder.

    Kram Margareta

    SvaraRadera
  3. En till som inte gillar ormar, vi vet att vi har en i vattenhålet, har sett den på gräsmattan, är ju alltid mkt orm i skärgården..vackra bilder från era härliga omgivningar, ha det gott, kramen

    SvaraRadera
  4. Fy vad läskigt med en så stor orm, förstår att du blev rädd!

    Kram Marie

    SvaraRadera
  5. Hey, I am checking this blog using the phone and this appears to be kind of odd. Thought you'd wish to know. This is a great write-up nevertheless, did not mess that up.

    - David

    SvaraRadera