onsdag 29 september 2010

Sakletare

Nu har jag rotat runt i gömmorna igen. Tänk vad saker man hittar. Känner mig som Pippi ibland. Sakletare. Det här hittade jag i en kasse som jag lagt nere i vår bykstuga.

Jag tänkte nog att jag skulle sortera upp och lägga sakerna där dom hör hemma. Då. Med tanke på innehållet så var det i mitten av 1990-talet som jag packade ner i påsen...tänk vad tiden går.
Jag samlar på sy-saker. Syr inte så mycket, men älskar dessa stora och små trådrullar av trä, fingerborgar, stoppar (de där sakerna som ser ut som svampar), nålbrev, märkband (dessa har initialerna G.G) och så grejor till gamla symaskiner. Instruktionbok till en symaskin som jag tror satt monterad i ett bord och hade "knä-gas". Den gröna Husqvarna plåtburken innehåller två små glasburkar som det varit skosmörja i. I dom ligger frön från... akvileja. Som jag tog på 1990-talet alltså. Undrar om dom funkar? Ska så dom i krukor till våren.
Den gula runda burken (har innehållit naturliga piller mot förstoppning) innehåller knappnålar. Den lilla blå plåtasken innehåller två små, gamla tärningar och små prylar som man har till fia-spel tror jag...ovanpå burken ligger en liten röd lackstång. Ett cigarrett-etui, en brevkniv och ett knivställ finns också nere till höger-
Längst bak skymtar ett stort etui av plast i sköldpadd som har innehållit ett pärlhalsband.

Några riktiga bläckpennor, dvs såna man doppar i bläck. Två stycken såna där praktiska saker som man sätter i botten på större vaser för att blommorna ska stå snyggt. Heter nåt? Och en flaska från ett kryddställ. Några färgade glasdroppar från nåt jagvetintevad.... Ett sånt litet fat med målad emalj i mitten.

Nu ska detta sorteras in bland mina samlingar. Ibland, bara ibland, så undrar jag vad jag håller på med egentligen...då tänker jag på Pippi och sakletarna.

måndag 27 september 2010

Nu känns det bättre...

Tack alla ni som har skrivit söta saker till mig, efter mitt senaste inlägg. Alla tummar som ni hållit, har hjälpt!

Vår häst-veterinär var väldigt bekymrad i fredags kväll, så jag hade förberett mig för det värsta scenariot. Hon trodde ett litet ben hade gått av...

Men vår goding, min älsklinghäst, haltade glatt in idag på hästsjukhuset. Vägde sig. 545 kg, där ligger man i lä....Röntgade sig och bedövade hovleden och undersöktes. Utan lugnande. Tittade bara nyfiket på röntgenapparaten och lyfte snällt det som skulle lyftas.

Diagnosen blev, att han nog halkat i leran och vrickat till lite... detgåröver. Lasta och åka hem igen. Med häst! Lycka! Hans tjejkompisar här hemma blev jätteglada att träffa honom igen.

Hunden har piggnat på sig också. Han har bara lite" rester" kvar- han är lite ostadig och vinglig fortfarande. Men lika glad och pigg som vanligt. Lycka!
Så det känns faktiskt väldans bra ändå. Den enda som behållit lugnet den här tiden, är katten.

Kram på er
elsamarianne

torsdag 23 september 2010

Livet är inte alltid toppen

En blogg ska ju egentligen vara trevlig och upplyftande. Så ser tyvärr inte mitt liv ut just nu.
Så vill ni bara se trevliga bilder och upplyftande text, så ska ni inte fortsätta läsa.

x
x
x
x
x

1. Familjen har en begravning att vänta inom kort. En nära släkting har gått bort alltför tidigt. Har varit en jobbig tid, och den är inte över än.

2. Hunden, min älskade rottis, var med om en tragisk olyckhändelse igår. Han slog i sitt huvud och blev medvetslös. Efter det så kunde han inte röra sig. Vi fick åka akut till Djursjukhuset. Diagnosen är nu, med reservation eftersom dom inte vågade sedera och röntga, hjärnskakning med blödning och svullnad i hjärnan, alt skada på halskotpelaren. Under tiden på sjukhuset blev han lite stadigare på benen, men var vinglig.
Vi fick ta hem honom, och nu ska han vila och är han inte bättre inom två veckor så är det... ja jag behöver nog inte skriva mer.
Han ligger och snusar och snarkar i sin soffa. Jag sitter här med en klump i halsen...

3. Tre
allt går i tre, säger man...
gick ut i hagen igår kväll när jag kom hem från Djursjukhuset och hittar en rejält halt häst...ni som har hästvana vet att det är att pendla mellan hopp och förtvivlan.

Rosen.
En överraskning, och kärleksförklaring från min man. Satt på grinden när jag kom hem häromdan.
Rosen finns kvar på stolpen. Ett ljus i mörkret.

Jag tittar in till er lite, men vet inte när jag skriver nästa inlägg. Kram på er-

tisdag 21 september 2010

Lite från loppis



Påskliljan har fått flytta till ny plats tillsammans med violerna från uterummet. Jag är så förtjust i krukor och porslinsburkar i blå-vitt, och gärna kinamönster.
Krukan med fat till vänster, och den i mitten, är köpta på loppis för 5 kr styck- Den i mitten står på ett glasfat på fot som jag köpte när grannen hade loppis för några år sen.
Påskliljan har fått en liten kompis. Så söt och glad.



måndag 20 september 2010

Pink... igen

Jag norpar Mias bloggtitel idag. Hoppas du ursäktar, Mia.  Finns inget annat sätt att titulera detta.
Vad är det för nåt?
SMEG i alla fall. Pris ca 13 tusen.
Notera kranen upptill. Och handfatet...


Kyl med tvättmöjlighet? Nej...
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x

Ta da!




Fick ett lätt anfall av ha-begär, men påmindes av maken
att jag alldeles nyss fått både ny tvättmaskin och tumlare.
Men att OM vi skulle få ett akut behov av ny tvättmaskin
så kunde han tänka sig
en vit...

söndag 19 september 2010

It´s a djungle in here...

Nu har jag bestämt att vi ska "hösta" och plocka in blommorna från uterummet. Där blir kallt nattetid men ändå varmt o skönt på dagen.

Så vi flyttade in jättefikusen, palmen, eldbärarrankan, displadenian, pelargonerna, violerna och de där gröna som jag aldrig minns namnet på...
Displadenian fick fart och satte nya blomklasar efter att ha släppt alla i en hög på golvet för något tag sen.


Puh vilket jobb. Fick köra de stora på en pirra. Självvattnande kruka är väldigt tungt om det är vatten kvar, och om man kör den på en pirra så får man luta den. Slutsats: fullt med vatten på det nylagda klickgolvet. Torka torka torka bort.
Alla blommorna mådde oförskämt bra, och jag hoppas nu att jag lyckas få dem att överleva vintern i vårt vardagsrum, som nu ser ut som en djungel.
I hyllan till vänster syns bl a min samling med gamla Victoria-tidningar.

Efter ett sjå med att få in alla växter på plats i bostadshuset (stora pelargonerna får flytta upp i gästrummet) så beslutade jag att tillverka en Latte Macchiato, i rätt ordning denna gång. Fattas bara en klick vispgrädde på toppen. Hur den smakade? Himmelskt. Och så en liiiiten bit kladdkaka till...

lördag 18 september 2010

Kaffe, latte macchiato, espresso...

Nu blir det reklam!
Så mycket gott man kan göra med vår nya maskin.
Efter att vår gamla espressomaskin mod större gått till återvinningscentralen efter sju års idogt användande, så var det dags att inhandla nåt nytt.

Vi har läst reklam, surfat runt på nätet, kollat i affärer och provdruckit.
Nu har vi alltså bestämt oss.
Det blev en svart Bosch Tassimo.


En smidig maskin med kapslar som tillverkar vanligt kaffe, latte, cappucino, espresso och god choklad. Och te i olika varianter. Inte så där jättebilligt, men så jättegott. Det är Gevalia, Marabou och Twinings och så en massa olika kaffesorter som jag aldrig hört talas om.
Så enkelt. Fyll på vatten i behållaren (räcker till flera koppar). Stoppa i kapsel, sätt under en mugg, tryck på knappen. Klart. Vissa drycker behöver två eller tre kapslar då mjölken och grädden finns i separat kapsel.
Morgonkaffet blir tillverkat på det vanliga sättet med vanlig bryggare, men den här goda espresson efter maten, eller chokladen på kvällen, den får maskinen tillverka.
Här är de sorter som vi provat.


Miljö: drar inte mycket ström, då den värmer under en mycket kort tid. Kapslarna kan återvinnas (Terracycle skänker 10 öre per kapsel till ett regnskogsprojekt)

Ekonomi: ca 6 kr per kopp (kapslarna köpta på COOP).

Övrigt: enkel att använda, rengöring med en sk service-disc, så man slipper diska efter varje gång...

fredag 17 september 2010

Rosor rosor rosor

Nu får vi ta bild från Håkan på Maleviks Rosenträdgårdar och lägga på vår blogg, och så kan vi vinna en jättefin skylt.
Problemet är-
-att alla hans bilder är helt underbara.
Så jag klickade på en länk på hans blogg, blundade och pekade. Och så blev det denna bilden.
Visst är den härlig. Speciellt nu när våra rosor har ledsnat för i år.

Apropå lampor

Ibland får man ett ha-begär efter lampor.
Såg denna härliga rumsinteriör på Kungsmässan i Kungsbacka igår.
Kolla in taklampan och den mindre typ strålkastare.
Jag gick inte in och kollade prislapparna. Nöjer mig med att veta var jag kan få tag på det, ifall...


Hittade även en affär som sålde jättesnygga kläder. Där fanns nog inte ett enda plagg som jag inte kunde tänka mig. Däremot fanns det flera som jag inte kunde ha storleksmässigt, men det är en annan "femma".
Blev inget handlat där, för jag "spar mig" till Inspirationskvällen på Butik Östergården den 28e.

torsdag 16 september 2010

Midnattsbilder

Danskans sista ros i blixtbelysning.
Igår kväll kom jag plötsligt på att jag hade tvätt kvar i maskinen. Vi har en fristående tvättstuga som är praktiskt inredd med nätkorgar, tvättmaskin, tumlare, MANGEL (favoriten för en linnehandduksälskare) och.... en sjuhelsikes massa grejor som inte ska vara där. Såsom högtryckstvätt, spänner med målarpenslar som borde tvättas, och hästmedikamenter. Och målarfärg. Vinterförvaring av färg sker nämligen i tvättstugan.
Det närmade sig midnatt. Ensam i huset med bara hunden (rottis... bara?) och katten. Hunden blir stirrig när husse sover borta, för då är han herre i huset och matte måste försvaras mot allt som är större än flugor. Katten bryr sig inte.

Vi gick ut med ficklampan tänd, jag är inte mörkrädd och dessutom så har vi en del belysning tänd på stolparna runt parkering och ridbana fram till midnatt. Men man vill gärna se var man går. Speciellt när man är ensam hemma.

Lyste framför mig. Och lyste på världens största grodprins! Skulle jag kyssa den? Näe. Gick in efter mobilen för att fotografera den , för den nya iPhonen har schysst kamera och blixt. När jag kom ut igen så hade givetvis min privata livvakt jagat iväg min grodprins ner under tvättstugan. Där står han och stormskäller mitt i natten. Det är nu man är glad att man inga grannar har.
Tog ur tvätten och la i tumlaren. Soltorkning var inte att tänka på. Och regnet hängde i luften.

Då såg jag vår humle! Snacka om hemmablind. Så enorm den blivit. Belysningsstolpen är av normal storlek... fotot är taget så att jag stått nedanför stolpen och tagit uppåt... Jag har visat bild tidigare på den. Men så här mitt i natten så kändes den enorm.

Sen rusade hunden upp i skogen och började morra vilt och då gick jag in... han har en viss förmåga att se spöken, den hunden. Eller så var det älg, rådjur, vildsvin eller lo (fauna som finns i närheten). Eller fågel. Evt en liten skalbagge.

onsdag 15 september 2010

Bo på landet...

..har sin tjusning. Åtminstone en dag som idag. Solen skiner och det är varmt. Vi är ju ändå i mitten av september.

Igår eftermiddag blev det ju så fint väder, så vi/jag beslutade att ta en promenad. Vi, det var alltså jag och hunden. Om någon undrar hur mycket landet jag bor på, så kan ni se frånvaron av byggnationer... förutom bänken som vi satt upp för att kunna sitta och njuta av solnedgången... I hagen bakom bänken går tiotalet får under sommaren (det är dom som hunden spanar in).



Här i denna skogen växer det massor av lummer. Man får plocka till husbehov, annars tror jag den är fridlyst.
Bilderna är tagna med den nya iPhonen som jag inte är 100 på ännu.

Åkrar, ängar, små öar av lövträd. Rullstensåsar. Å, vad jag älskar det här.
På hemväg fick vi sällskap av de här. Alltid lika nyfikna, och hunden blir alltid lika stollig när dom kommer rusande för att följa med en bit på vår promenad. Tur det är staket. Annars hade dom nog gärna följt med ända in i köket.

tisdag 14 september 2010

Det här vädret...

...blir man inte klok på. Alldeles nyss kikade jag ut genom fönstret, och då for löven förbi tillsammans med massor av regn.
Nu lyser plötsligt solen in genom fönstret.
Är detta en liten kallelse att jag bör ta en sväng ut och göra nån nytta, alternativt nåt roligt?

Hösten kräver vissa attiraljer. Såsom fotskrapor. Nu pratar vi inte till badet, utan till trappan.




Har ju inhandlat snygga och praktiska (mest praktiska) gummistövlar. De ska funka överallt, utom på trottoarer i stan. Om jag ska in till stan, så ska jag banne mig inte klä mig i gummistövlar.




Regnrock. Hellång, med massor av praktiska veck och knäppningar. Ordenliga reflexer.
Och kardborrar. Man kan knäppa fast benen inuti. Det låter skumt, men mycket praktiskt.
Så andas den. Inte hörbara andetag alltså. Utan det är andas-funktion, som det heter.

Fram med skinnhandskarna, på med kepsen och vips! så är man klar för vilket väder som helst.
Snart dags att stalla in pållarna för vintern, så det är bara att träna skottkärrekörning och bära tungt.

söndag 12 september 2010

Prag

Prag. En arkitektonisk dröm.
Staden man får nackspärr av, pga att man går och kika på husfasader med öppen mun...

Prag, där sängarna på pensionatet var så hårda att vi trodde att madrassen saknades. Men icke, de var så hårda. Förbättrade inte nackspärren.

På flera av torgen så fanns det marknader och jag inhandlade bl a de här två vackar parfymflaskorna. För en spottstyver. Allt var billigt där, förutom antikviteter. Speciellt Art Noveau, som var jättedyrt. Men så vackert.








Vi var där före digitalkamerans tid. Och vi var på genomresa från Italien, på väg hem. Stannade i några dagar och gjorde stan. Med tre ungar. Så några sena klubb-kvällar blev det inte. Snarare trevliga kvällar på kvarterskrogen i förorten, där pensionatet fanns. Där jag fick familjens favoritrecept. Jag är urdålig på recept, men här försöker jag i alla fall.

För fyra personer (som jag gör det alltså)
2 kycklingfiléer i mindre bitar
1 röd lök skuren i bitar
1 kycklingbuljongtärning
1 dl vatten
1 stor burk creme fraise
1 påse riven parmesanost eller motsvarande färskriven
curry
frysta gröna ärtor

stek kyckling och röd lök (jag steker i teflon utan fett),
häll i vattnet och mosa i buljongtärningen och häll i curry efter smak.
Låt koka en stund tills kycklingen är klar.
Ha i creme fraishen och låt koka med. Stö över parmesanosten och koka lite till.
Häll sist i ärtorna som får bli varma.
Salta o krydda efter behag. Jag använder Herbamare.
Serveras med kokt bandspaghetti.

Åt denna rätt en kväll på kvarterskrogen och kvällen efter satte vi oss så att jag kunde se ut i köket.  Beställde det till ungarna, som hade smakat av mig dagen innan, och som var förtjusta. Genom den öppna dörren till köket kunde jag se hur dom tillagade rätten. Var osäker på ingredienserna, och frågade... gemensamma språket var tyska vilket jag är urdålig på. Men det går att äta.
Till detta drack vi vuxna Lambrusco, pärlande rött vin. Men det går lika bra med kranvatten.

Vi har sagt att vi ska åka tillbaks till Prag någon gång. Nu är ungarna vuxna, och får åka själva... så vi kan gå på klubb eller bara vara vara ute sent...

lördag 11 september 2010

Det är den dagen---

då det hände-den 11 september.
Sommarens sista ros till minne...

Datumet som alltid kommer att finnas i våra tankar. Den dagen då vi nog alla minns exakt var vi befann oss när vi fick höra den hemska nyheten om World Trade Center.

Vi kunde följa allt på TV. Jag tror hela landet, ja hela världen stannade upp, och trodde inte sina ögon.

 11 september 2001. Dagen då vår syn på världen förändrades.

torsdag 9 september 2010

Småherrarna och deras vän.

Småherrarna fick flytta ut till stallkatten, för de höll på att riva hela huset. Hunden blev mer och mer irriterad på kattungar hängande i gardiner och liggande i hans säng.
Därför kände vi att stallet skulle vara rätt ställe för dom att flytta till. Innan rottis tog saken i egna händer, eller hur man nu ska uttrycka det. Hästarna älskar katter, och de delar gärna med sig av både bädd och värme. Småherrarna döptes till Bill och Bull (fråga inte vem som är vem, för det vet jag inte) och togs hand av stallkatten Pompe.

Kroppsspråket hos katterna är helt underbart. Svansen rätt upp= heeeeej!
Notera huvudet som sticker upp under golvet (huset är uterummet). Nästa är nog (min egen tolkning, obs!)
krok på svansen på gul katt= det är jag som bestämmer, det kommer väl du ihåg?
Sänkt bak på grå unge= oki
den andra ungen luktar noga på honom (syns knappt bakom salvian), för den gule är en exakt kopia av innekatten, så tom matte tar fel ibland.


Och så unge 1= va cool han är... och snäll
unge 2= jaaa, jätte
gul katt= gu va trött jag är på dom...
Skönt i solen. Skuggan av fotografen syns... asch då. Nåja, utan fotograf= ingen bild.

onsdag 8 september 2010

Drunknar i äpplen...

In my dreams... så har jag ett äppelträd. Som ger äpplen. Äpplen som man kan göra äpplemos, äppeldricka och så kan man baka goda kakor med äpplen i...

Men vårt äppleträd kämpar på så gott det går.
Vi planterade det 1993. Det är alltså sjutton (17) år sen.
Det såg ut så här i förrgår...
Det är alltså den där pinnen mitt i bild som är vårt äppleträd.
Egentligen är det dömt att misslyckas. Det finns inte många äppleträd i den här socknen, det kom man underfund med redan på 1800-talet. "I denna socken trifvas ej äpplen"...

Stormen Nittifem (17 november 1995) kanske någon minns? Det gör i alla fall vi.
Insnöade i några dygn, utan el, men med massor av mat från en frys som börjar tina. Och värme och en vedspis och kakelugnar gjorde det hela ganska överkomligt. Vatten fick vi från smält snö...

När stormen mojnat och vi lyckat skotta oss ut möttes vi av en obeskrivlig syn. Inte hade vi märkt att vår stora björk sakta lagt sig ner FRÅN huset bort mot växthuset. Över äppleträdet som mådde ganska gott på sommaren och börjat spira ordentligt.

Det tog många månader innan vi fick bort trädet. Det fick tas bort bit för bit, och flera grenar hade gått rakt ner i marken. Det var bara att kapa dom och så gräva upp grenen efteråt. Vi eldade många månader vintern efter med ved från denna björk.

Äppleträdet har aldrig hämtat sig efter den chocken. Vi har haft skydd för stammen, vi har beskurit den efter konstens alla regler, och vi har bönat och bett... men detta är vad som återstår...
Numera köper jag äpplen i affären, eller får nån kasse på hösten av bättre ställda vänner.

I lördags shoppade jag lite, och då hittade jag de här fina skålarna på Butik Östergården.

Bakade favoriten kanelbullekaka efter att vi satt nya staket i en av våra hagar. På väg därifrån träffade jag den här skönheten
En korsspindelhona med bebisar på gång. Tyvärr så hade jag inte ögonen med mig, så hon hakade på mina byxor, tror jag, och hamnade inne i köket. Räddade henne från den nyfikna katten och slängde ut henne. De är så vackra, men liiite läskiga.

tisdag 7 september 2010

Victoria Inspiration # 3

Här kommer trean. Eller egentligen har jag flera inspirationer och inlägg från den amerikanska tidningen Victoria.
Den känns så härligt retro, nu när jag kikar i dom ungefär tjugo år senare...
Från Augusti 1993

Tre av mina hängsmycken. Det längst till vänster är målad porslin (favoriten). Mittersta är målad metall (yngre hänge) och den högra är helt i porslin i två olika färger.

måndag 6 september 2010

Victoria Inspiration # 2

Ännu en inspiration från favoritmagasinet Victoria.
Pärlor, äkta eller fake? Denna gången äkta, ärvda...
Porslinsasken är också ett arvegods.
Tidningen från min stora samling av de tidigare utgåvorna (1989-2003)