onsdag 31 augusti 2011

Doften av 1916

Doften av 1916
känns som friskt trä.


Vi skrapar och målar fönster från baksidan av huset.
Den sidan som har hållit sig sen huset var nytt.
Alltså
originalfärg
på både huset och fönstren.

Färgen skrapas nu bort för första gången.

Så det är nästan hundra år gammalt trä som doftar.
Om man tänker på att träet förut varit ett träd som kanske
vuxit femti år eller nåt,
så blir tanken svindlande.

Vilket fantastiskt material trä är.

Synd att vädret inte är det allra bästa för
målning utomhus.

Men fönstren skrapas i lagårn
och torkar i sadelkammaren
efter grundning och målning.






Oj vad vi är duktiga.
Eller jag, kanske jag ska skryta,
för mannen är på kurs och har långa
dagar. Så det är jag som är mest duktig.
Tycker jag...

Tur man kan ta paus och släktforska lite
och så ta en liten fikapaus
och så ut till målningen igen...
Å hej o hå



Slut i
bokhandeln - finns på Bokbörsen

3 kommentarer:

  1. Åh - ni är verkligen duktiga! Vilken jobb ni lägger ned. Och så fint det kommer bli sen. Visst känns det riktigt skönt när man jobbar med sitt hus och det händer lite :)

    Kram Jenny

    SvaraRadera
  2. Fantastiskt duktig är du !!! Jag kan bara ana mig till vilket arbete det är det där. Fy fasen !! Har du inte ont i armarna ? Eller händerna kanske? Ja iaf.. Superduktig är du ! : )

    SvaraRadera
  3. Oj vad duktig du har varit!
    Skrapa färg är inte det roligaste man kan göra:-(
    Jag håller med dig om att det är häftigt med gammalt trä, eller allt gammalt i huset får jag säga.
    Första gången jag lagade mat på vår vedspis, kände jag mig nästan hög:-) Sååå häftigt att laga mat på samma spis som de lagade mat på för 100 år sedan. Tankarna började snurra; vem var hon som stod här vid spisen då, hur såg hon ut, var hon gammal eller ung osv.
    Lyckan var också stor när vi hittade gamla brev i bjälklaget, daterade på 1870-talet!
    Och som du säger; doften av 100 år gammalt friskt trä! Mmmm...
    Kram & må så gott!

    SvaraRadera