måndag 9 april 2012

Style, styling, stil, min stil


Jag har gått o grunnat lite på det där med stil.
Så här tänker jag...

Förr i världen, då jag var ung,,, inte så länge sen...haha,
så sa man att man hade stil. 

Dvs man var typ fin, hade fina kläder
förde sig på ett bra sätt (ingen kniv i munnen eller snyta vid bordet).

Ett sätt att se ut och ett sätt att vara.

Audrey Hepburn och Birgitte Bardot var stil-bildare,
vi ville se ut som dom.

Inredning var för oss tonåringar ganska ointressant.
Våra föräldrar fixade det. Stringhyllor, mahogny
och enkla linjer. Man möblerade efter TVn och
alla hade likadant hemma. Miljonprogrammets
bostäder var likadana. 
Ingen pratade om inredning. Inte så vi hörde i alla fall.
Man köpte nog det som alla andra hade...
Stig Lindberg i skåpen. Zorn-reproduktioner på väggen.

Min första riktiga introduktion i inredning var 
när jag började ferie-jobba som   på en hemtextil-avdelning.
Där fick jag lära mig olika gardiner, uppsättningar,
kvaliteter, mått, mönsterpassning. 

Minns ni Maija Isolas "Hundkex", gardintyg från Borås Wäfveri?
De var nya då, och ett rent elände att sälja.
Kunderna blev störda av att de var tvungna att köpa så mycket
extra tyg för att få mönsterpassning. Så att kexen kom på rätt ställe alltså.
Det fanns de som köpte exakt antal centimeter för att de skull nå till golvet.
Strunt i mönsterpassning. Vill minnas att de fanns i färgerna svart, brunt, 
grönt, orange och gult. 
Idag säljs Hundkexen för massor av pengar. De var ganska dyra då också,
med den tidens pengar. 

Idag är dåtidens inredning en stil. Femti-sextital är åtråvärt igen. 

Min stil idag är nog mer att jag köper 
sånt som tilltalar mitt öga. Jag har vissa färger, former,
strukturer och nyanser som jag gärna vill omge mig med.


Jag erkänner, att jag blir väldigt inspirerad av de bloggar jag följer
och de bilder som jag hittar hos andra och på Pinterest.

Men vill jag egentligen omge mig med dessa saker? I åratal?
Jag märker nu, efter ett år med nya köket, att jag blivit
så hemmablind. 

Så jag är väldigt kluven i det där med inredning, stil, styling osv.

Jag tror inte jag skulle vilja bo i ett hem som någon annan stylat åt mig
(förlåt mina stylist-blogg-vänner)
DÄREMOT
skulle jag kunna tänka mig att ta hjälp av en stylist
home-staging
ifall jag skulle SÄLJA mitt hus.

Jag ser mig omkring, glädjs åt mitt hem och inser att 
nån stil har jag då inte. Min stil är ingen stil alls.
Det är jag.


1 kommentar:

  1. Då är den ju i högsta grad en egen stil i alla fall :)

    SvaraRadera