torsdag 5 april 2012

Trattkantarellen

Trattkantarellen som skrämmer stora Rottisar på flykten.

Den där blicken, vad säger den?
 Jo att: kolla jag kan hoppa upp själv i soffan trots pryl på huvet...

Nu är Lilleman inte en han längre, utan ett det. 
Men man säger ju "en han" ändå.

Operationen gick som smort, tog 45 minuter hemma
hos vår favvoveterinär som skött alla våra djur
i tjugo år.

Lilleman somnade som förväntat, husse stod
och kikade på, medans matte satt på en stol
och kontemplerade. Skönt att slippa vara med.

När vi hade hästar så var det mer handfast
medhjälp när såna här operationer skulle utföras
hemma på gården. Har fått lite av en "snits"
på detta, och har blivit inkallad av grannar
som hjälp, råd och stöd, både i tanke o handling.
Övning ger färdighet, heter det. Även om detta
kanske tillhör en av de saker som jag klarat
mig utan att kunna, liksom.

Nåväl, nu är detta avklarat.

Information om kastrering av hund, ifall nån undrar :

Lilleman har nu uppnått sex månaders ålder, 
vilket vi tycker är en perfekt ålder för att
kastrera en hanhund som inte ska gå till avel.
Flera veterinärer har rekommenderat sex månader.
Rottis var sju månader pga att vi gick kurs som jag 
ville komma igång med lite innan. 
Nya rön säger 12-18 månader, men jag har inte
lyckast utröna varför man ska vänta så länge...

Vår lilleman är ju en trevägskorsning som
inte ens får tänka tanken, så att säga.
Därför avlägsnar man testiklarna och
syr ihop. Platsen där de suttit, påsen, kommer
så småningom minska. Läkningen går snabbt, 
suturerna är invändiga och behöver inte tas bort.

Tratt behövs i ca tio dagar, så att de inte kommer åt
att slicka på såret. En tratt brukar vara jättejobbig
först, men efter ett tag, några timmar, så springer
de som de brukar. Lite tvästopp mot buskar o träd och 
sånt, men...

Avlägsnandet av testiklarna gör, 
att så småningom minskar produktionen
av testosteron i hunden, och det gör att de inte är så
intresserade av löptikar eller att hålla hårt på sina revir.
De blir också lugnare, inte så "macho", och det är lättare
att hantera en hund som inte är påverkad av hormoner.

 En hane med stark drift kan få psykiska problem under
löp-perioderna, och kan sluta både äta och dricka, bli
inkontinenta och börja markera/kissa inomhus.
Ofta blir de jätteledsna efteråt, för detta är nåt dom
absolut inte kan rå för, eller att det har nåt med
uppfostran att göra. Bara hormoner, alltså.

En hanhund i områden med många hundar får
ofta jobbigt då det är viktigt för dom att 
"kissa sist" på alla ställen som de markerat.
Varje gång de kommer till ett ställe där de blivit
"överkissade" blir de frustrerade. 
Detta är också hormonerna...

En kastrerad hane kan umgås med en löptik utan att
den bryr sig, men den kan också försöka "komma till".
Speciellt om man väntat med att kastrera så att 
de hunnit bli påverkade av tikarna.

Vår rottis har aldrig nånsin reagerat på löptikar,
han kissar lite pliktskyldigt på grindstolpen
och kanske på nåt träd på stan, men det är 
mest för att han säkert nog ändå skulle kissa.

Är han hemma så sitter han ofta som en tik
och kissar, orkar inte lyfta benet ens...

Rent ekonomiskt så kostar det mellan 2300 och 5-6000
kr beroende på var man gör det. Vissa djursjukhus
vill ha hunden hela dagen, vilket gör prislappen
större. Här lönar det sig att ringa runt o kolla.
Veterinärer som är bra på hästar brukar fixa detta också.

Kemisk kastration på hanar finns, räcker ca 6 månader, 
ett litet chip som implanteras
(full effekt efter 4-5 veckor)
så det kan vara en sak att testa ett tag om man inte
vill ta det stora steget för att ta till kniven.
Däremot kan de para sig och risken
finns att det kan bli valpar ändå....
och det finns en liten risk att en testikel kan vandra
upp i kanalen, hunden blir då sk kryptorcid
(klapphingst hos hästar)


Tikar då?
Sterilisering så skär man av äggledarna, och tiken
både löper och parar sig men det blir inga valpar.

Kastrering så tar man bort livmoder och äggstockar,
tiken löper inte, parar sig inte, slipper livmoder-inflammation
och juvercancer, nåt som kan drabba tikar annars.
Ålder 12-18 månader. De ska ha löpt en gång innan.
Vissa djurförsäkringbolag ger 
rabatt till kastrerade tikar.

Kemisk till tikar orsakar ofta juvercancer 
(har haft på två tikar...) så det rekommenderar
jag verkligen inte.
Kastrering på tikar kostar 5-6 tusen och är ett 
relativt stort ingrepp men man slipper en löpande,
skendräktig tik som man måste hålla kollen på.
Alla passar ju inte som mödrar.

Obs att jag absolut inte är någon veterinär
utan detta är sånt jag lärt mig under åren.
Dottern har läst en hel del etologi så
där har jag snappat upp lite också...


Frågor på detta?
maila mig gärna...

3 kommentarer:

  1. Vi gjorde det lite väl sent, först vid 2 år (vår uppfödare ville inte alls att vi skulle kastrera) Men vi var tvugna tillskut pga just det där machoproblemet och ruljansen då grannens tik löpte...
    Tyvärr verkar det som kasteringen fungerade som ett startskott för hans celiaki, men med BARF-mat har vi fått det under kontroll.

    SvaraRadera
  2. Så duktig han är!!!
    Och jag är imponerad av all din kunskap.Intressant att ta del av.
    Nu är det kvällen och jag tror sömntabletten börjat verka...

    Ha en bra långfredag!

    Kram margareta

    SvaraRadera
  3. Tittar in för att önska dig en mysig påskhelg.
    Kram Agneta

    SvaraRadera