torsdag 6 september 2012

Min vän +vikt

Lilleman gör nästan inte skäl för sitt namn längre.
Han har blivit en riktigt stor kille, nu när
han är ensam hund i huset.
I väntan på att pinnen ska kastas. Helst låååångt. 

Vi har så mysigt tillsammans på dagarna.
En hund är nog ett av de bästa sällskap man kan ha.

Imorse var vi till tandläkaren, eller jag var där...
och Lilleman satt kvar o väntade i bilen.
Tråkigt, tycker han, men brukar ändå ta
sig en lur under tiden han väntar.

Så slängde vi en massa gamla tidningar
på ÅVC på torget i stan, och sen handlade vi mat.

Sen, äntligen, så åkte vi hem igen.

Jag får ta en dunderkur antibiotika
innan tandläkarbesök (pga att jag har en höftledsprotes)
för att inte ev blödningar (vid tex undersökning och tandstensborttagning) 
ska sprida hemska bakterier till blodet. De kan gå ner i höftleden
och orsaka avstötning.... Visst låter det hemskt!

Brukar bli lite trött då, så vi passade på att ta en liten lur när vi kom hem.
Detta får jag antagligen äta upp i kväll. Kommer att ligga i timmar
och glo i taket...

Och så det där med vikten.
Jag ser ganska "ämmlig" ut runt halsen på bilden, men jag
lovar, jag är inte lika slimmad längre ner ;-) ... det liksom börjar
upptill när man går ner i vikt. Där av namnet "Gå ner(åt) i vikt" 
Ha ha ha!

Hemskt att visa sig själv på bild så där. 
Dessutom ser jag vettskrämd ut,
men samtidigt så är det lite roligt också...

Undrar ni hur många kg? 19 på tre månader...
Så mycket orkar jag inte ens bära...
Nu går jag inte ner lika fort, för kroppen
börja vänja sig med att få vanligt mat igen.
Hej å hå, jag är så glad att jag satte igång detta.

3 kommentarer:

  1. Han ser så snäll och rar ut, din Lilleman! Ja, vovvar är bra kompisar minsann. det låter som om ni har himla mysigt. Nästan lite skönt att höra att inte hela du är jättemager. Shit, vad mycket du gått ner då! Hihi, tack för bra förklaring om varför det heter så. Kram!

    SvaraRadera
  2. Imponerande, hur starkt som helst! Ang din viktminskning.

    Hundar ......det är ett av livets guldkorn det *fniss*....
    Lilleman är så söt och fin, härligt med allt nytt och spännande för honom med.
    Ha en toppenhelg
    Ann-Louisekram

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Vilken lycka att ni fick en sådan fin hund. Med er uppfostran kan det väl inte bli annat än bra.
    Jag är alldeles full av fniss. Jag tänkte inte på att du var överviktig när jag träffade dig. Men jag känner inte igen dig på kortet. Du är 10 år yngre och din man har fått en ny fru;)
    Kram Anette

    SvaraRadera