lördag 10 november 2012

En plats i skogen...

Igår tog Lilleman och jag en rejäl promenad.

Vet inte om det kallas promenad, då man går
typ sju, åtta kilometer på okända stigar.
Mer en vandring, eller hur?

I alla fall...

Så gick vi gång-och cykelvägen som går
mellan Grundsund och Stockevik 
här på Skaftö.

Det tar en liten stund att ta sig till själva
vägen, och det är nerför och uppför och 
nerför och man får med sin nya kondition
bekänna färg, liksom.

Det är underbart vackert i skogen.
Man kan på flera ställen gå upp över
klipporna till utsiktsplatser, 
men jag har lovat husse att hålla mig
på gångvägar när jag är ute själv
med hunden.

Att ramla och bli liggande nånstans,
jag med mina dåliga knän och höftled
i stål, är inget som känns kul.

Så vi väntar, och gör mentala noteringar så
att vi kan göra dessa utsvävningar när vi
går "hela familjen".

man skymtar havet...


En bit upp i skogen ligger Åse Kolerakyrkogård.
Koleran härjade på ön hösten 1834 och 211 personer
avled. Elva av dessa, som bodde på landsbygden på
Skaftölandet, kom att begravas här.
Senare begravdes även drunknade sjömän här (utländska).
Mitt i skogen ligger den, kyrkogården, och jag tycker att
den är så vacker.
Åse Kolerakyrkogård, mitt i skogen...

Hela denna vägen är förresten underbart härligt vacker.
Jag är fortfarande så fascinerad av kaprifolen som klänger
sig runt träden. Den har nästan tappat alla blad, men
de som finns kvar är gula och ljusgröna.
Murgrönan är fortfarande mörkgrön, och den
klättrar överallt. I träd, upp över klippor
och genom stengärdsgårdar.

All den grönska, alla klipporna, havet
ja allt, är så underbart vackert att 
jag blir tårögd, och så lycklig över
att få bo här.

9 kommentarer:

  1. God Morgon, tittar in från Nyanser av Vitt och blev glad överraskad. Vi är ju nästan grannar ;) eller har varit i alla fall. Känner gått Skaftön och har gott där mycket. Och som du säger - akta klipporna oansätt hur vackert det är. På hösten är det så fint där när alla "badturister" har åkt hem - lite spökligt kanske, men det är många som tycker om det. Hade ingen aning om kyrkogården - ffin historia. Berätta gärna mera!

    kram

    SvaraRadera
  2. God Morgon, tittar in från Nyanser av Vitt och blev glad överraskad. Vi är ju nästan grannar ;) eller har varit i alla fall. Känner gått Skaftön och har gott där mycket. Och som du säger - akta klipporna oansätt hur vackert det är. På hösten är det så fint där när alla "badturister" har åkt hem - lite spökligt kanske, men det är många som tycker om det. Hade ingen aning om kyrkogården - ffin historia. Berätta gärna mera!

    kram

    SvaraRadera
  3. Hopps blev dubbelt ... har ej ännu vant med Google varianten.

    SvaraRadera
  4. Ja så vackert du har det i dina nya omgivningar och visst är det kul att gå på upptäcksfärd. Det gjorde vi en gång och gick vilse en ljummen augustikväll. Som tur var hittade vi hem före skymningen och jag fick ta mig ett varmt bad. Hade nämligen nyss haft lunginflammation.
    Kramar från Finas mammis

    SvaraRadera
  5. Vad vackert där är.. hur stor är ön? Kolerakyrkogård, ja det är något visst med kyrkogårdar men ändå något extra tragiskt vilar över kolerakyrkogårdarna.. det finns en inte så långt ifrån kyrkan vi gifte oss i, också alldeles i skogskanten, i en dalgång. Väldigt vacker. Du gör rätt i som håller dig på stigar när det bara är du & Lilleman! Kram på dig!

    SvaraRadera
  6. Så vackra promenadvägar du har och så roligt att utforska nya trakter. Måste kännas härligt att ha flyttat till en så vacker plats.

    Ha det gott...KRAM Helena

    SvaraRadera
  7. Hej!
    Så skönt med en lång höstpromenad. Ni var nog bägge nöjda och trötta efteråt.
    Här har det blåst upp i storm känns det som. Hoppas att inte strömmen går när jag börjar tidigt i morgon bitti.
    Ha en skön kväll!
    Kram Anette

    SvaraRadera
  8. Härliga promenader ni får i er vackra omgivning. Kul att du skriver lite olika historia om saker och ting :).
    Känns nästan lite kusligt med den där kyrkogården.
    Ha de gott, kram Ing-Britt

    SvaraRadera
  9. Kaprifolen är ju Bohusläns landskapsväxt, visst är de läckra!? Vi har en hel del "lianer" här också, doftar ju sååå ljuvligt på sommarkvällarna:-)
    Vilken tur att du hade mannen med dig när ni varit på IKEA senast. Lite tokigt om du hade kört till fel hus;-)
    Kram Maria

    SvaraRadera