måndag 12 november 2012

Falsk marknadsföring...

här ska jag banne mig bada i sommar, i bikini! ...öööh, kanske... ja baddräkt i alla fall....

Idag ska jag "utgjuta mig lite" om min viktnedgång. Nån som sett första delen av "Aldrig mera fet"? I så fall har ni sett hur det kan gå till att resa till att få en ny kropp.

När jag startade, för snart sex månader sen, så var det pga att jag mådde urdåligt. Hade ont i min kropp, typ överallt. Kunde knappt gå pga dålig kondis och många kilon att släpa på.

Efter att vi sålt hästarna så rasade min kondis, jag tröståt väl kanske litegrann (haha vilken underdrift), för det var ledsamt men ändå skönt att slippa det slit som det är att äga fyra-fem hästar och sköta dessa i stort sett själv på hemmaplan.

Jag har haft artros ganska länge, har bytt en höftled, och nu låg det nära till hands att båda mina knän och även den andra höftleden skulle bytas ut. Artrosen i ryggen och den skruvning av den (skolios) är inget att göra åt.

Min ortoped sa att mina värden dessutom var urdåliga (socker, kolesterol och blodtryck högt) och att allt detta, plus värken,  skulle lösa sig om jag bara gick ner i vikt. Så han skrev en remiss till Obesitasavdelningen på Sahlgrenska för att jag evt skulle kunna få en sån operation- gastic bypass.

Det visade sig att jag vägde för lite (?!?) för en operation, men erbjöds medicinsk hjälp. Vilket visade sig inte var särskilt medicinsk/piller, vilket jag är glad för idag, utan blev, men hjälp av sköterska och dietist en resa med tre månader soppa och sen matkontroll.

Ja matkontroll är ett himla bra ord. Jag har tagit kontroll över mitt ätande, helt enkelt. Och det fungerar. Jag spurtar nu, och är väldigt, väldigt nära den gräns när mitt BMI säger att jag är normalviktig. Min man kallar mig en "pytte", och det får bli en Skaftö-pytte då...(se inlägg om Malmö-pyttarna)

Men om jag har mindre ont? Nehehehe, då. Jag har ont som f*n ibland.

Igår tog vi en promenad på ca 9 km bla till Stockevik o tillbaks, och ner till stranden. Jag fullkomligt släpade mig sista biten. Allt värkte! Jädrar-i-min-låda varenda muskel och led värkte.
Just då tänkte jag: Jag är lurad! Det är inte alls bättre! De ljög! Man blir inte alls bättre i knäna om man går ner i vikt! Förb.... osv. Hela långa vägen hem gick jag några steg (släpade mig...) bakom man o hund som hurtigt pinnade på, och svor långa ramsor.

Väl hemkommen, med lite grönsakssoppa och en surdegsmacka i magen, så var det inte så illa. Det var i alla fall väldigt nyttigt. Och idag är jag på g för ännu en långpromenad i solens sken. Här på ön.

Lindas resa på TV3 kan ni se lite av här . Och jag förstår henne på pricken när hon utbrister: "Jag spyyyyyr" Heja Linda!

Om jag tränar? Hmmm, ärligt? Jagfunderarpådet.... men pinnar på här på klipporna, upp och ner i backar så länge, medans jag funderar...

lite tog det allt på honom, nästan-milen. Lilla gubben... kompis i vått o torrt...

7 kommentarer:

  1. Åh nä vad häftigt, jag såg det programmet i veckan och tänkte just på dig. Tänkte undrar om det är såna soppor elsamarianne ätit! Och vad fin hon blev, Linda! Helt fantastiskt vad man kan göra! Heja ni som gör det! Men ledsamt att du fortfarande har ont. Usch ja vad du råkat ut för med sjukdomar. Men du verkar stark och cool. Ger inte upp. Kram på dig!

    SvaraRadera
  2. hej!

    Vilken mysig blogg du har :)

    Skulle bli jätteglad om du ville kika in på min pysselblogg och
    kanske lämna en liten kommentar!

    Ha en bra dag :)

    Mvh// Martina

    SvaraRadera
  3. Vad duktig du har varit och är!
    Måtte det nu bara bli en vettig sommar så inte allt regnar bort!
    Kram/Finas mammis

    SvaraRadera
  4. Jag beundrar dig sååå mycket ska du veta. Det är helt fantastiskt att du har klarat dig igenom en sådan sak. Önskar att jag hade lite av din kämparanda.

    Massor av kramar!
    /Linda

    SvaraRadera
  5. Du har varit otroligt duktig tycker jag..
    känner igen det med hästarna ..vi hade 4 st förr döttrarna och jag..det var ju mocka och rida och mycket annat varje dag...slitit ja ..man samtidigt roligt..men det är ju så att man gick upp i vikt sen när man inte höll på med det längre...jag gick upp ganska mycket häromåret...och mådde inte bra av det pga kolen..men har gått ner en bit på väg ialla fall ..har 5 kg kvar som jag vill bli av med ..men de är väldigt sega att hålla sig kvar . Oj så långt det blev

    ha en bra vecka
    Kram Rosa

    SvaraRadera
  6. Du harverkligen varit super duktig ja det är du fortfarande. Jag måste säga att jag är mäkta imponerad av din karaktär.
    Sen är det ju hemskt tråkigt att du fortfarande lider av värken.
    Ha de gott, kram Ing-Britt

    SvaraRadera
  7. Men fy att du ska ha så ont, lider med dig. Har en make som har riktigt dåliga knän och lider. Han ska gå igenom en operation i vår men behöver gå ner ivikt så det jobbar vi på just nu.
    Vad bra att du gått ner i vikt med hjälp av soppor, där ser man!
    Jasså er hund fäller inte, vad bra. Det kan jag ju inte säga om våra tre men det är inte så farligt.
    Ha en fin tisdag!
    Kram Bodil.

    SvaraRadera