tisdag 6 november 2012

Jag och broar... jag och mat

Uddevallabron (genom bilrutan)
Ni vet kanske att jag har nån slags hat-kärlek
till broar.

Jag gillar verkligen inte att köra över dom.
Vissa är värre, vissa är ok.
Bron ut på ön är helt ok, man är ju nästan hemma 
(el så är man på väg bort och kommer snart hem igen...).

Jag fotograferar nästan alltid när jag åker över
en bro.
Den här har ni nog sett innan.
Från tidigt i morse.
På väg till Sahlgrenska Sjukhuset
för ännu en invägning och provtagning.

Kom sent, pga en trafikolycka på...
en av broarna...
pga svår halka.
Ja jösses va halt det var.
Vi var ju inte inblandade, som tur var,
men det gjorde att trafiken stoppades upp
och jag kom för sent till SS.
Hatar det! Att komma för sent alltså!

Allt gick bra, och sköterskans fråga:
"Men hur gör du egentligen?" när hon 
såg de antal kg mindre som vågen visade,
talade om för mig att jag är duktig.
Ja, jag känner mig väldigt duktig.

Vad är hemligheten då?
Jo jag har funderat på det...
jag har slutat se mat som nåt
man inte ska äta för då blir man tjock.
Jag äter mat som är god, Jag har fått
bort mitt sötsug och saltbehov.
Jag har ökat på min motion från
noll till en halvmil om dan, minst.

Det mål jag hade till midsommar nästa år
kommer jag att nå till jul....
Sen då?
Det finns inget sen. Bara ett nu.
En dag i taget, men det viktigaste är
att njuta.

Fick en låt av hannah, HoneypieLIVINGetc
i förra inlägget.
Nothing brings me down
Från albumet
Fishermans woman
med Emiliana Torrini

Precis så känns det nu.
Nothing brings me down...

5 kommentarer:

  1. Hej! Och plötsligt kan jag kommentera igen- visst är det mystiskt??

    Härliga bilder alltid, både här och på insta :)

    SvaraRadera
  2. Så vacker bild, den är magisk! Usch ja broar är ju värst när det är halt.. vi hade också halt i morse - och sommardäck. Men det gick bra. Jag hatar också att komma försent - i alla fall till viktiga saker. Det har jag efter mamma. Mindre viktiga saker (läs: möten med folk som känner mig väl och inte tar illa upp om jag kommer lite sent) är jag tidsoptimist. Det har jag efter pappa. Jag tycker du är skitduktig med vikten, helt otroligt! Heja dej! Kram!

    SvaraRadera
  3. Gratulerar till att du lyckas så bra, men du verkar ha bra vägledning också, men framför allt motivation, underbart!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Ja nu börjar den förrädiska halkan. Gäller att vara försiktig nu. Komma försent är verkligen inte min grej heller.
    Kan inte annant än säga stort GRATTIS till dig. Du är super duktig.
    Kram Pernilla

    SvaraRadera
  5. Lustigt, känner precis som du , med broar....men den där på bilden, den är vacker den!!
    Ann-Louisekram

    SvaraRadera