söndag 25 november 2012

Och så lördag dag...

Lördagsmorgon med nybakat bröd
och så massor av gott kaffe...

Fortsatte med en lagomprommis
med mannen och Lilleman.

Vi gick genom tomma gator
i Grundsund och tänkte på
när vi gick här en speciell dag i somras.

Det var dagen före midsommar, gatan
var full av människor, bilar, cyklar.

Det var så himla varmt, och jag kände att 
jag nästan inte orkade gå ända fram till affären,
där vi hade bilen parkerad.

Då var jag en månad in på mitt program, 
jag var matt och tung, trots att jag redan
gått ner några kilon.  
Å, jag minns vad jag var trött o varm...

Det där med träning
eller motion eller att orka gå en längre 
sträcka fanns inte på kartan... Inte heller tanken att vi 
några månader senare skulle komma att bo just här.

Tanken att vi skulle lämna gården hade ju funnits, men att
vi skulle kunna bo på ett sånt här ställe, nej det kändes
som en omöjlighet.

Helgen efter så var vi tillbaks och sen så... ja resten är
"historia"...

Idag pratade vi om just den där dagen då det var varmt och 
jag var hungrig, trött och redan less på vaniljdrycker...
Och vilken förändring vi har gjort,
båda två, sen vi bröt upp från det gamla invanda.
Till nåt alldeles nytt och helt annorlunda.

Det småregnade lite, men ingen blåst, och
"byn" låg tom, men inte trist
och jag var varken trött, tung eller less...

Tänk vad livet kan ändra sig... 

Det är bara å åk... ;-)

gatan vi går på heter Skogen...


8 kommentarer:

  1. Ja tänk vilka vändningar livet kan ta!!!
    Är det inte fantastiskt, nya möjligheter och spännande miljöer att orka utforska, vilken "resa" du gjort, imponerande och fantastiskt modigt.
    Ha en fortsätt fin helg vännen :)
    Ann-Louisekram

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Tänk så många människor som inte vågar med en förändring i livet, som kanske behöver det.
    Man har ju alla möjligheter när barnen är stora och klarar sig själva och man är aldrig så långt borta.
    Ha en fin Söndag!
    Kram Anette

    SvaraRadera
  3. En sån otrolig resa, på en ändå så pass kort tid. Fast det kändes väl inte så kort när ni var mitt uppe i det, men sen när man får perspejtiv på det.

    Jag är imponerad!!

    SvaraRadera
  4. Härlig med promenad på morgonen vi var också ute på promenad denna morgonen medan brödet stektes i ugnen.
    Ha en fin kväll!

    SvaraRadera
  5. Ibland önskar man nästan att man visste hur det skulle bli, men ändå inte. Men dom bra sakerna när man var mitt uppe i dom svåra, då skulle det svåra kännas lite lättare...
    Det är kanske bäst som det är.
    Kram/Finas mammis

    SvaraRadera
  6. Underbart? Precis så där är det ju! Livet är så häftigt hur det tar sina svängar och berg och dalbanor. Och att man faktiskt kan styra upp det själv men ändå bli överraskad av sina bedrifter. Ingen glädje ät väl större än den man känner när man kan blicka tillbaka och tänka på hur bra det blev ändå. Stor kram!

    SvaraRadera
  7. Ja livet tar förunderliga vägar ibland
    ha en bra kväll
    kram Rosa

    SvaraRadera
  8. Vilket härligt inlägg du bjuder på!
    Modiga ni är och duktiga dig!!
    Kram Evelina

    SvaraRadera