torsdag 13 december 2012

Hemma igen, å va skönt...

Imorse blev det en tur till Göteborg. Nu blir det ett sånt där vikt-inlägg igen...

Det var dags för invägning och att träffa dietisten (Hej Disa!), hon som lärt mig att jag inte ska hata maten, utan älska den istället.

Mat har varit en källa till negativa känslor och nu har jag bytt perspektiv. Mat ska vara god, vällagad, ursprunglig, naturlig och det är bättre att äta en liten god ostbit än att äta skiva efter skiva med trist låg%. Jag väljer organiskt, Krav och ekologiskt om det går. Det fanns knappt inte grönsaker i min värld förut, erkänner jag.

Idag fick jag med mig nåt som jag tror är viktigt för mig just nu. Nu börjar det gå lite trögt med viktnedgången och eftersom jag tränar så pass mycket (promenerar och nu har gympan tillkommit)
så känner jag mig hungrig.

hamnen är tom och isen lägger sig lite

Man blir lite bortskämd med att vågen pekar stadigt neråt, hekto för hekto, så när det plötsligt står stilla några dagar gäller det att inte tappa sugen... eller bli sugen kanske man ska säga.

Vad jag fick med mig? Först ett utmärkt häfte med julmat. Bra och god julmat och så en lista på kalorier... hur många kalorier är det i glögg t ex?...

Hon skickade också med mig nåt som jag tror är ännu mer viktigt för mig nu. Det är ordet
TÅLAMOD
Det är precis vad jag behöver nu. Tålamod att fortsätta och inte ge upp. Det finns inget mål som jag ska uppnå. Målet har jag redan nått. Jag mår bra, jag äter gott, jag tränar, jag orkar, jag lever och jag är till och med glad... Tålamodet ska jag ha till att beta av de sista kilona, tills jag känner att nu, nu är det dags att plana ut... Det känns liksom inte färdigt ännu. Jag har ju hjälp av Sahlgrenska minst ett halvår till, eller ett år om jag så vill. Guld värt!

Jag har en lista, en naughty-list (olydig-lista) där jag skriver upp allt som jag ätit och druckit som varit utöver det som jag "får" äta.
Som den lilla glöggmuggen och pepparkakan vid gympa-avslutningen. Den halva hallonmuffinsen hos syrran. Eller den halva McDonalds lilla pommes fritespåsen. Eller de två scones och jitterbuggkakan som jag ätit på Afternoon Tea på kvarterskrogen. Två knäckformar mörk choklad. I kväll kommer det att skrivas till en liten mugg mocka- och chokladglögg.  Säkert fler muggar och kanske nån liten peppis innan julen är över. Ja ni fattar principen, va?  Sen 28 maj, då mitt nya liv startade... Varför denna lista? Jo för att man(läs jag) har (läs hade) en viss förmåga att ha ett strutsbeteende när det gäller vad jag stoppar i mig. "Å jag glömde visst att jag mökat i mig en 200 grams schweizernöt i all ensamhet framför TVn". Så var det. Där var grunden till alla mina kilon.

Och nu så räknar vi kalorier. Ja vi kollar också in fetthalter, socker och kolhydrater. Och visst finns det andra bra sätt att gå ner i vikt. GI och LCHF och andra bokstäver. Men för oss funkar detta bäst.
Och mannen, han går också ner och ner och ner...

Lucia?
Nä nåt sånt hade vi inte. Det var tidig avresa i morse... och när man inte har några barn hemma så är det inte riktigt på samma sätt. Minns de där tiderna, då alla lucialinnen var urväxta, batterier saknades till luciakronorna och man hade glömt köpa glitter... och så stressen att hinna vara med på dagis/skola innan jobbet, där det också firades lucia. Nu är det lugna puckar...

4 kommentarer:

  1. Så duktig du har kämpat, verkligen jätteduktigt!
    Jag vet inte vad jag tycker om alla bokstavs dieter, jag testade LCHF, i två veckor :-/ njae.. om man lär sig att tillaga alla bokstavs dieter så tror jag att det smakar och är utmärkt! Potatis är väl ingen favorit men pasta-ååå smaskens.
    Min son frågade mig faktiskt idag efter att ha klämt i sig två clementiner om man blir tjock av frukt???
    Ööööh va? Vad ska jag svara?? Nej absolut inte men imorgon eller nästa dag när forskarna har kommit på något nytt om frukt så kanske det är livsfarligt!!
    Jag tror på sunt förnuft..

    Jag är ingen dietist men om du tränar mer så måste du ju också äta mer...
    Visst tappar man sugen när det står stilla... Skit svårt!

    Tycker din kommentar hos mig om din dotter var så roligt att jag fortfarande småler :-)
    Du var säkert gör pinsam då ;-)

    ha en fortsatt fin kväll
    KRAM

    SvaraRadera
  2. Hejsan vad duktig du är/har varit. Kan tro att det är stor hjälp att du har stöd från både mannen och en dietist.
    Här blev det tyvärr inte heller något lucia firande.
    Ha de gott, kram Ing-Britt

    SvaraRadera
  3. Härligt, härligt! Det är ju verkligen så, att man måste hitta sitt eget sätt. För vi är ju alla individer. Jag hittade någonting typ LCHF. Det funkar för mig. Överflödeskilona rasade. Nu fuskar jag dock rätt mycket så här i adventstider. Saffransmuffins och pepparkakor och gud vet vad. Men nu jag vet åtminstone vad jag ska göra för att bli av med kilona efter jul ;-) Supervacker bild! Kram!

    SvaraRadera
  4. Vilken fin blogg du har!
    Marianne, det är DU som har gjort denna fantastiska viktresa, det är DU som har tagit dig igenom 12 veckor LCD (pulver)och det är DINA val som göra att du nu håller dig så fint i vikt! Du är otroligt duktig och jag är glad att jag får följa med på din resa! :)
    Hälsningar, D

    SvaraRadera