onsdag 20 november 2013

Aubergine eller Avocado?

Fina namn på färger. Goda att äta.

Testar att göra ett litet inlägg med hjälp av iPhone-appen idag (söndag). 
Har blivit lite ovän med den efter jag laddat ner nyaste versionen till iPhonen, men vi är på god väg att bli vänner igen efter några omstarter.

Det gick inget vidare så jag fortsätter på datorn (idag tisdag), men det gick först inte heller.... jamenva är det med teknik o mig nudå, vi som brukar vara så goda vänner?

Här är i alla fall  bilden som jag skulle visa er...

Initierade besökare på den här bloggen ser att det är en bild från 
köket på gården.

Vi har varit där ofta nu, den sista tiden.
Det beror på att vi flyttar dit igen 
i mitten på januari.

Jo, vi lämnar lägenheten på
berget, på ön, för att flytta tillbaks
till urskogen.

Varav detta, undrar ni säkert?

Jo helt enkelt för att vi längtade hem.

Jag är ingen kustmänniska, jag är inte
bästis o bundis med havet och båtar, jag
är en enkel country-girl.

Vi har kommit fram till detta under
en lång process och det känns helt rätt.

Så nu vet ni vad jag gör 
när jag inte är på blogg, fb och insta o sånt.
Jag packar,,, 
Och Kapet, det kör vår hem
tillbaks där det hör hemma.
På gården!

Hur går det nu då med bloggen, den som stått
o stampat så länge?

När jag vet hur jag ska göra, så blir det så...
men det lutar åt en ny en


7 kommentarer:

  1. Det var precis det vi gissade!!! Mamma och jag! Hihi! Vad roligt! Och vilken tur att ni inte sålde! Men modigt att ni testade det här året, det gjorde ni alldeles rätt i! Och nu har ni renoverat lite förstår jag, vad kul. Det blir nog bra det där, du! Det är ju inte sämre än att man kan ändra sig! Kram!!

    SvaraRadera
  2. Oj, vad jag har väntat på det här inlägget och din bekännelse! Men visst har det väl varit kul att testa det nya!? En erfarenhet rikare. Vilken himla tur att ni inte sålt gården. Borta bra men hemma bäst! Ska bli spännande att få se nya bilder från gården!
    Kram/Finas mammis

    SvaraRadera
  3. Oj vilken tur att ni inte sålde gården då. Ibland kan det vara bra att prova på något annat, då minns man hur bra man trivs hemma. Lycka till med packningen.
    Kram Pernilla

    SvaraRadera
  4. Välkommen HEM!!!!Det är härligt att bo på landet...ibland stormar det och snön vräker ner och.....men annars är det underbart.
    Kram Margareta

    SvaraRadera
  5. VAAAAA!!! Nu trillade jag av stolen... vänta lite!!! Det här va en chock för mig! Inte en blekaste aning, har det anats i din blogg?? nope! Inte för mig iaf!!
    Trodde verkligen att du gillade västkusten (bästkusten hihi) med asfalt och beslysning, step klasserna och affärer!
    Men som ovan skriver nu har ni testat på detta, och det måste väl ändå kännas bra, eller?!
    Jamen Grattis vad kul får jag ju ändå säga! Förstår att ni har fullt upp med att packa och dona!
    Men du lovar väl att tekniken funkar på gården :-)

    Kram Sandra

    SvaraRadera
  6. Och vet du, nu är det här väldigt lätt att säga, men mellan raderna så har jag nog anat, lite, lite, att det inte var alldeles helt rätt för er att bo där på fina berget. Man förförs ibland och då måste man prova och det är väl ändå det bästa, att ni verkligen provade, annars hade ni ångrat er sönder och samman. För det är väl så, det man inte gjort ångrar man. Och vilken lycka att ni behållit gården. Jag har faktiskt en bild sparad från er gård, eller ett fönster där det sitter en helt bedårande katt i ett frostigt fönster med en orkidé intill.......Jag ska säga som det är, jag hade nog inte fixat att göra en så stor förändring som ni gjorde. Det är stoooor skillnad på berg, hav, stormar och dötrist på vintern när allt liv försvinner. Vi flyttade ju hit till vårt lilla berg, men vi har ju skogen runt oss och största delen av vårt sociala liv här (jag har inga syskon, bara tre kusiner och som är som syskon för mig och finns alla här), jag kommer ju härifrån från början, är född här. Men hade vi inte haft det så, näää, det hade aldrig gått. Och förra vintern som blev lång och seg, då längtade jag emellanåt "hem" till stora storstan och pulsen och allt som finns där. Och jag hoppas verkligen att vi får fortsätta att följa ert liv hemma på gården, Hem till gården - igen, kan det ju bli. Ni har gjort en rockad och nu gör ni en till, det är väl jättehärligt. Och när man väl fattat dom där avgörande besluten då kommer energin och livsgnistan tillbaka.
    Stora kramar
    Agneta

    SvaraRadera
  7. Härligt ...skönt att ni inte hann sälja
    packa på och lycka till
    ha en bra helg
    kram Rosa

    SvaraRadera