tisdag 29 oktober 2013

Det var det det

Stormen kom o gick
ja inte blev det nåt att orda om härute
precis.
Typ 14 m/sek el nåt
och så en väldans massa regn.

Tog en tur till Torp (Uddevalla) igår kväll för
att inhandla lite smått o gott
på Biltema.
Är ingen fan av dessa gubb-dagisar,
men lite intressant kan man ändå hitta där.
Bl a de svarta sammetsöverdragna 
(eller rosa, varför inte?)
galgarna.

På vägen hem så körde vi rakt ner i en jättevattenpöl, vi försvann nästan,
och var oroliga att bilen skulle dö av vattenchocken, men den pinnade
på som om inget hänt.
Det var visst nån damm som brustigt...

Här hemma, inne, är det mysigt att kunna se ut över västerhavet
och kura ihop sig under en filt och dricka lite te,,,
Såg ni förresten den nya serien "Hjem" på ettan?
Det var del två igår.
Å vilken mysig (lite svart är den dock)
serie. Gillar de tre systrarna...
Ser fram emot de andra avsnitten.
Inte sett? De finns på SVT Play...

Nu har vi alltså Bron på söndagar
Hjem på måndagar, ja Drömkåken före där ja.
Property Ladder: Mardrömsprojektet på tisdagar (idag!)
och imorgon har vi Bonde söker fru och Halvvägs till himlen.
Så lägger vi in lite repriser på
Tyst vittne och Mördare okänd på det...
Torsdagar, efter Step-up-passet,
passar det bra med Vikings.

TV-freak? Jag? Jajamänsan.
Och det ska vara (helst) realtid dvs inte inspelat
och inte heller Play-Tv, men måste man så...

Helgerna? Näe,,, då har vi TV-fritt
på gården. Där har vi TP, 500 
och myskvällar då man smider
planer inför framtiden.
(Men jag spelar in där hemma på ön,
så det går ingen nöd....)
Fast vi har diskuterat att ta med
en liten TV och kolla igenom gamla
filmer och DVDs från alla våra roliga
resor...
och kanske nån gammal klassiker
som någon av mina otaliga
Arkiv X videoband, jo jag har
alla avsnitten på tejp, jag.

Lite väderbilder bjuds idag.
vid soluppgång imorse
så här såg stormen ut... och så ljust över västerhavet

onsdag 23 oktober 2013

Skönt att vara tillbaks efter kuren...

Jag mår verkligen inget vidare av att äta penicillin.
Antibiotika, ett nödvändigt ont.
Denna gång var det verkligen ett penicillin som jag
fick och jösses vad det tar.

Trött, ont i magen, hängig, (grinig.... )
ingen fysisk ork och inte heller nån
psykisk. Ni vet, så där så man har lust
att gråta men faktiskt inte ens orkar...

Men det var bara i fem dagar, och igår var sista tabletten.
Idag?
Jotack, känns som man är tillbaks.
Lilleman och jag gick en av de långa vändorna.
Han var givetvis jätteglad.
Lagom surt att bara fått
gå runt kortisarna under de här dagarna,,,
med matte gnälligt hasande efter.

Givetvis regnade det även idag.
Det har det gjort sen jagvetintenär...
en av mördarbackarna i den långa vändan
När det regnar så rinner vattnet ner efter berget. 
I den här backen så finns en fin liten fors, ni
ser den till vänster.


Här utanför ser det ut så här



Folk cyklar här nerför...
väntar bara på att nån ska stå på huvet 
när hjulen skär ner i hålen...

På gården ser det ut helt annorlunda
I helgen fick vi en härlig långpromenad
(trots mitt illamående, som blev lite bättre
av den friska luften)
genom "planteringen".
De här träden var pyttesmå när vi flyttad dit.
Nu mer än tjugo år senare
så är här en riktigt fin tallskog.
Lilleman fick vara lös, det är inte ofta, det.
Men han lämnar inte flocken...
även om det är hur spännande som helst-
In till höger här, så finns en igenväxt liten
sjö, där ett tran-par har haft bo i alla år.


måndag 21 oktober 2013

å wooosh upp i luften...

Så himla gött att få klart det där med båten.

Den är ju lite av en tankefälla när den ligger i vattnet
och vintern drar närmare.

Man tänker: ska vi dra upp den på trailern på slipen?
Nej det är sånt lågvatten så vi riskerar att behöva backa ner
i vattnet med hela bilen, för att båten
ska nå fram till kärran, och det är iiiiinte bra.

Kan vi vänta tills det blir högre vattenstånd? Nej det måste
liasom passa med vädret också, det får helst inte blåsa
allt för mycket för att man ska kunna ta sig in emellan
bryggorna där slipen är...
och inte heller får det vara snö för 
vi har inte vinterdäck till trailern...

Ja ni hör... är man sån som oroar sig för det mesta, så
är detta ett utmärkt tillfälle att super-oroa sig...

Så vi funderade och åkte runt o kollade slipar och båt-
upptagningar både här o där på hela ön. Kunde inte Marinan ta upp
den med kranen då? Jodå, men när prisförslaget kom, så tänkte
jag "vi ska inte köpa heeeeela kranen och ta med den hem..."

Till slut hittade vi en söt liten kran i en grannby, och en mycket trevlig
hamnföreningsordförande som kom och hjälpte till.
Husse körde båten dit från Grundsund, 
jag väntade med trailern och så till slut...
efter lite trixande med linor och
kranen
så 
wooosh upp i luften så låg den där på trailern. 
Det tog kanske
 tio minuter...


så kunde vi köra därifrån i sakta mak. Vad det kostade?
Billigare än en lunch för oss båda här på ön, kan jag säga...

tur det inte var p-avgift... fem platser tog vi upp

Nu ska den vinterfixas, 
bl a så kördes motorn ren från saltvatten genom att vi
sänkte ner motorn(propellern) i en stor vattentunna. 
Där fick den puttra en bra stund. 

Och jag slipper tänka mer på höststormar, vinterföre
och "hur-ska-vi-få-upp-båten-utan-att-sänka-bilen"...
alla fall i år...

Annars då?
Förkylt och lite till, kan jag säga. Inte ofta jag är förkyld
(tror inte nån gång sen jag tog tag i det där med vikten)
men nu drabbades jag av en elak UVI (det bidde penicillin det)
och sen en härlig liten virus på det... bihålorna mår icke bra,
och jag är trött och... ja ni fattar nog... 
så jag tar och kryper tillbaks i sängen jag...

Vikten då, kanske nån undrar...
Jotack, den har nu återgått till
sextifemkommanåt...
efter att ha haft lite sommaruppehåll
och då befunnit sig några pinnar högre...

,,, snörvel,,, vi höres...





måndag 14 oktober 2013

Det som inte får hända...

En helg på gården...

med mysbrasor, god mat (grillad lax) och 
skön kväll utan TV.

Då händer det, som inte får hända!



Husse klår mig på TP.
Ni minns väl Trivial Pursuit?

Det kom till Sverige 1981
och det är den varianten som jag
hittade i ett skåp på vinden.

Jag har alltid ansett mig väl påläst,
kunnig och allmänbildad-
men här fick jag bita gräset, minsann.

Husse fyllde snabbt och galant sin tårta
med alla de rätta färgerna, medans jag 
satt där, stum och förlägen, och försökte
minnas vad som hände då... för tretti år sen.
Eller minnas nåt överhuvudtaget...

Men sen fick jag revansch och slog honom
i sista ronden på 500 (kortspel, ifall nån inte vet....)
Så jag har lite självkänsla kvar i alla fall.

Dagarna ägnades åt att höststäda ute.
Vi hade otrolig tur med vädret, som vanligt.







fredag 11 oktober 2013

Det kändes lite mysko, men jättekul...

Det var en speciell känsla att öppna tidningen
Styleroom 
och hitta en av sina egna bilder där...



Jo visst så anade jag väl, för de mailade för rätt länge
sen och frågade om de fick använda bilden.
Och givetvis så fick dom det. Men det stod också
"antagligen använda..." och då kan man ju tänka
att det kanske inte blir så.
Jag menar, så många bilder som finns
inlagda på Styleroom, och att de hittat just denna.
Det är verkligen jätteroligt!

Jag tänker på hur husse skakade på huvudet
och tyckte att jag var stollig som ville ha skylten
och dessutom hänga upp den här hemma.

Nu tycker han att det är ok, då....


Vill ni se fler av mina bilder, så hittar ni länk här till höger...

torsdag 10 oktober 2013

Det där med väggar...

Att flytta in i en nybyggd lägenhet med jungfruligt vita väggar
har varit lite av en prövning.

Vad sätta upp?
Skruva, spika, är det värt att göra hål?... 
ja ni fattar ungefär hur jag tänkt.

Så då var det där med tavellist/tavelhylla....
ellervaddetheter... en smart grej.
Här kan man ställa/hänga/lägga lite vad man vill.

Från börja var det bara mina Berlin-bilder som stod här.
Sen hamnade min favorit, den ikon som vi köpte
i Rumänien för en herrans massa år sen, en bild
på min Jagga och så brännaren som jag har för
att bränna ändarna på paracorden, här... 
om ni undrar vad paracord är
så... läs här



På den andra listen så...


Min älsklingstavla av Lars Karlsson Frost
en alldeles för tidigt bortgången konstnär
från Öland. Detta tryck är signerat men inte
numrerat. Har fattat som att han inte numrerade
sina tryck. Är i alla fall väldigt förtjust i tavlan.

Och så finns här mina glasögon, som jag sällan
använder, varför? jo de är likadana som mina
andra som är liiiite bekvämare.



Och så min favvoparfym

Krokar är bra att hänga saker i.
I den tomma kroken brukar
min lilla aftonväska hänga.

 Ett fönsterhänge av glas och metall som kommer från mitt barndomshem.
Vet inte varifrån det kommer, alltså vilket glasbruk som gjort dom.
Nån som vet, kanske?
I alla fall så hänger allt detta precis just här över där jag sitter nu...

Så här såg det ut innan jag började belamra listerna/hyllorna.
Hyllorna är lite mer "jag" nu, när det finns lite mer på dom...


Här ser man att väggarna är nästan vita, men svagt brutna i gult. Precis lagom.
Ett ljust och trevligt rum, om jag får säga det själv, hihi...

onsdag 9 oktober 2013

Grattis, min fyrbente vän, på tvåårsdagen!

Grattis Lilleman
ja han heter ju inte Lilleman förstås
men vi kallar honom allt möjligt
utom när det är allvar
då kommer hans riktiga namn fram...

Så här kan det också låta:
"mammas gullegris"
"tigg-maja" ( han är en han/hen, en han som är kastrerad)
"skit-unge"
"bus-frö"
"nufårduläggaavdjävulsonge" näääääe, det säger jag väl inte?
"världensbästa"
"hörrukomnudå"
"amenva... LOSS!"

"Nej-då-han-är-inte-farlig-jag-bara-håller-honom
så-han-inte-dräglar-på-er" när jag kortar upp kopplet vid möten
på trånga passager.

"Titta-katten/rådjuret/ekorren/maneterna/fiskstimmet/svanarna/måsarna/skatorna!!"
"Släpp pinnen! Ät inte på pinnen! Ät inte gräs!/du väl ingen häst heller?"

Ja det är som att gå promenad med ett barn, ja.

Idag är det två år sen han och hans syskon kom ut! Sen har det gått av bara farten...
Stor har du blivit, mitt hjärtegryn, och igår vägde vi dig. 32,2 kg bara muskler.
Det är tur att jag har uppfostrat dig väl... eller ja, det funkar väl oftast...
Liten räv bakom örat har du allt.
Men du är söt när du sover...




Här kommer lite bilder från de här två åren
ja herregud det är jag (mod större)
och Lilleman, två dagar gammal...

första natten hemma hos oss

Lilleman och syster yster är trötta

Lilleman och Rottis är kvällströtta
en kort period kunde han ha kofta

bff, så synd att det bara blev ett år tillsammans

typiskt Lillis: lite skraj, men mest glad...vift vift

och så kan man sortera skor om man har tråkigt

dragkamp med Rottis, vem vinner? 

alltså detta var inte snällt...

precis efter att rottis gått vidare till himlen, så åkte vi till Hjo
Lilleman fick se båtar och vatten... konstiga saker
allt för att försöka glömma det tråkiga

det här med västkusten, det är roligt det... ute med husbilen
i Kungshamn, då planer smids inför flytten ut hit till kusten

snygg kille... men lite spetig... inte färdigvuxen ännu
här ser man rottis-arvet, man kan tro att det är en ung Rottis på bilden
och här ser han ut som den halv-boxer han är...
i Stockeviks hamn, på långpromenad...
och så åkte vi buss hem...

extra nice att ligga i fåtöljen o kolla på utsikten
 här sitter jag på min o husses el-moped. Den går helt tyst! Det är bra det.
Jag åker med ibland, men då sitter jag i en sån där bur man har när man flyger
flygplan, ni vet... säkert och bra. Tror ni folk kollar? hehe...
Tack för oss!

tisdag 8 oktober 2013

Hipp hurraaaa för oss, alla tre...

Idag, den 8 oktober 2013 
har vi bott här på Skaftö
i ett helt år!

Här på Skaftö har vi skaffat oss ett mysigt och
bekvämt boende. Jag känner lycka varje morgon
jag kliver upp och ser utsikten, den enorma utsikten,
där man ser miltals i 180 grader. Och tystnaden, nu "off season",
är så vilsam. Det enda som hörs är avlägsna hammarslag
från renoverande byggare. Ja det renoveras ständigt här
på de gamla fiskarstugorna, som kräver ständig TLC
(tender loving care/öm kärleksfull omvårdnad... typ) 
Ibland hör vi måsarna också. Inte så ofta som jag trodde
faktiskt. Vi bor så högt uppe på berget att måsarna
flyger under vår nivå... 












Båten guppar stilla nere vid bryggan i Marinan
och väntar på att tas upp inför vintern.
Den kommer att stå i vårt stora garage,
där den får samsas med min Jagga.
Så har husse lite att pyssla med under vintern också.





Lilleman har verkligen funnit sin plats här ute på ön.
Han har sina favvoställen, både när det gäller
vila och promenader. 
Det bästa som finns är när husse kommer hem från jobbet
och man får rejsa nerför berget och möta honom
när han kommer gående från bussen.
Då måste man ta ett extra hopp över
gabionen (den låga) på kökssidans
altan, och så vidare nerför berget, 
gärna med en pinne i munnen.
Sen ska husse träna lydnad, men det får man 
ta om man är hund här på Skaftö.
Ordning o reda.
Imorgon fyller han två år, förresten, Hipp
hurraaa för Lilleman också!



Östra hamnen i Grundsund. 
Hit går vi varje
dag för att kolla strömmen,,, ja det är 
strömt här och ofta fiskstim
och maneter och fåglar.



Hurra för oss, alltså!
Som tog mod till oss och bröt
upp långt innan den berömda sextifemårsdagen...

Även om vi lämnade en bakdörr öppen 
genom att behålla gården.
Men nu har vi alltså bott här
i ett år och vi känner båda
(alla tre...) 
att vi har landat ordentligt här-
även om vi fortfarande har gården
kvar.
Den är nu till försäljning och vi får väl
se hur det går. Finns några intressenter, men...
Bara att se tiden an, liksom.


Själv har jag, som vanligt på hösten, 
piggnat till lite och funderar nu på
att dra igång med släktforskningen igen.
Höstarna är min bästa tid. Då tar jag tag i saker,
startar projekt och myser.
Vintern flyter på, våren känns lite stressig och sommaren,
ja den är oftast bara för varm...då sover jag dåligt.
Men på hösten, då händer det, som i morse,
att jag vaknar sakta sakta och känner mig utsövd
och tillfreds och redo för att se ännu en dag födas över klipporna
här ute på ön.
Eller som idag, se dimman ligga och begränsa sikten.
Men det är vackert det också.


måndag 7 oktober 2013

Goodie-bag och nitar... hallon och låssassocker

Vilken härlig helg vi haft. En sån där lagom. En blandning av vila, rekreation, pyssel och dittodatt.

Fredagen började med att vara en vanlig dag, en sån som börjar tidigt med tända ljus till frukosten och man ser dagen gry över Orust. Så blev det lite soffhäng och läsning (Håkan Östlundhs "Terror" på iPad). Bäddning och fixning av köket emellan där.

Sen, vid nio-halvtio så började Lilleman tjata om sin morgonpromenad, den andra i ordningen. Den första tar husse hand om vid halv sex.

Det går till så att han rantar runt mig och slickar mig på handen. Han följer mig "som en hund", och ja det är han ju också... så efter ett tag så suckar jag uppgivet och säger ok då, vi går väl då...

Vi tog den vanliga rundan, den ganska långa, ca enochenhalvtimma blir det nog till slut. Det var så härligt väder (det är nästan alltid härligt väder här ute) och hamnen var tom som vanligt. Bara stackars gamla LL 158 Sandö som ligger där alldeles ensam vid Östra Kajen i Grundsund.

Sen så går fredagen så där lagom fort, (ytterligare en prommis med Lilleman vid tre-tiden) och på eftermiddagen så börjar jag förbereda mig för kvällens begivenhet. Det var tjej-kväll på Moltaz Design i Henån på Orust. Inte så där jättelångt härifrån. Det blev en trevlig kväll, om än lite trångt och varmt där i butiken med alla som kom. Det var några frisörer från studion Endorfin i Göteborg som fixade frisyrer på besökarna. Jag avstod,,, mitt hår är ju så kort och... att sitta där inför alla... näe...

Gott bubbel (alko-fritt för mig, jag körde ju) och lite smått att äta- och rosa dammsugare. Om jag köpte nåt? Jajamän, det blidde ett halsband. Som också går att använda som armband. Jag har gått o suktat efter ett sånt här liknande ganska länge. De finns i olika tappning i olika prisklasser. Vi hade ju 20 % på allt den här kvällen i Henån, så...
Jag hade kunna tänkt mig precis hur mycket som helst från butiken. De hade en massa fint, och jag blev så förtjust i korgarna, skålar, ja allt kunde jag ha släpat hem.

bild:moltazdesignshop.se

Och så fick vi en sån där spännande Goodie-bag när vi gick hem. Innehållande lite smått o gott. Hårprodukter, godis, washi-tejp, och så rabatter från flera företag. Det var roligt att packa upp när man kom hem. Chokladen som låg i inbjudan till Chokladkalaset var inte att leka med. Att gå på Chokladmässa är nåt som jag säkert skulle gjort i mitt tidigare liv. Men inte numera. Det skulle inte min karaktär klara. Så jag nöjde mig med de där två bitarna och så får det bli...


Resten av helgen? Lördag en tur till Göksäter (också på Orust). Det är som ett mini-Ullared, och där hittade jag lite smått o gott (mössa, tights, led-ljus, halsduk mm) och husse köpte kläder. På vägen hem (nåja en liten omväg) handlade vi för första gången på nya City-Gross på Torp. Bra och stort, kan jag säga. Lax-och hälleflundrabakelser inhandlades, och som slängdes in i ugnen när vi kom hem. Urgott!
Söndagen gjorde vi inte nått! Joförresten, jag frostade ur frysen...och så åt vi min special-gryta på fläsk och massor av grönsaker. Och så gjorde jag en hallonpaj med Stevia istället för socker. Helt ok. Hallonen skulle "göras av med"--- en liten bit och så lite ädel visp a´ 20 %---- annars så var det lugnt o fint och nu är det måndag och man känner sig verkligen redo för en ny vecka.

onsdag 2 oktober 2013

Nu har hösten kommit hit också...

Det känns på temperaturen, och syns på naturen
(det var rim det där... bådar gott inför julrimmandet, jag som inte är så mycket för sånt, inte)

I alla fall...
Det har varit hummerpremiär. Förra måndagens tidiga morgon så fick man slänga i sina hummertinor. Det ligger nu massor av flöten och prylar och guppar alldeles här utanför, som visar att där nere ligger en tina och väntar på guld... Ja hummer är ju gult. Minns inte vad den först-fångade hummer gick för per kilo, men det var nåt hutlöst. Jag som tycker att nyfångade räkor är höjden av lyx, jag... och inte är jag nån skaldjursälskare heller. Men tinorna är fina.


Lilleman glor förundrat och tänker "var ska sjåfören va?"

Naturen är ju, som på andra ställen, helt bedårande vacker nu med alla färger och bär och frukter. Vi har en äpple-paus lite här o där, ja Lilleman han älskar dom, och jag är bara rädd att han ska få ont i magen om han äter för många.
Slånbär, nypon, björnbär och lite annat smått o gott finns här o var. Jag tror inte jag kommer att hinna sno till mig slånbär i år heller. Förra året var varenda buske tom första morgonen efter den riktiga frosten. De björnbär som finns kvar är ganska små, men otroligt goda.
Färgerna är som sagt helt bedårande och så här såg det ut en tidig morgon på baksidan av sjöbodarna i östra hamnen.




Hittade den här snyggingen på väg ner till en av våra fina badplatser. Inte för att bada utan för att kika lite på husse som låg med båten utanför, mellan Skaftö och Gåsö, och fiskade.


Och så har den här bloggen passerat 60 tusen sidvisningar. Vad det säger, och hur många som varit inne på bloggen, ja det har jag inte en aning om. Men det låter många...