torsdag 27 februari 2014

Ett oskrivet blad i pupp-stadiet och så lite gråt...

Ni vet ju kanske att jag skrivit om att jag ska starta nån slags Trädgårdsblogg. Den ligger ännu i pupp-stadiet, då jag inte kan komma på hur den ska designas.
Varken trädgården eller bloggen, om jag ska vara ärlig.



Men jag har i alla fall kommit så långt att jag petat ner lite frön i jorden och tänt en lampa över...

Själva "byggnationen" av vår nya trädgård,,, ja kanske man borde kalla den nåt annat för jag misstänker att det blir nåt i "hästväg"...  ska ligga mellan lagårn o lilla stallet, den före detta hästhagen-

I södra delen av gården ligger växthuset, det som nu saknar en hel del glas, men bebos av hallonbuskar, och några små pallkragar som väntar på nåt...
Här tänkte jag också ha nåt...
sommarbild över södra delen av "trädgården"
Mer än så kan jag inte säga i nuläget...

Det där med gråten då?

Jo igår skulle jag gå på Step igen.
Det gick käpprätt åt skogen.
Efter halva tiden damp mitt blodtryck i botten igen, jag fick gå ut och sätt mig. Så fort jag reste mig så fick jag det där berömda "vita susandet" i huvudet... Satt en bra stund utanför salen, men till slut så kom jag ut i omklädningsrummet och det kändes lite bättre... men...

Det var bara att packa ihop och åka hem.
Då grät jag av frustration! Jag som så sällan gråter (beror nog mest på att jag är en lycklig person, ta i trä)...
Men att inte klara av ett pass Step, som är så himla kul!
Ringde hem till husse o sa att nu kommer jag hem, och så brast jag i gråt. Tror ni han blev helt förskräckt? Jag, som sagt, som sällan brister ut i gråt. Sen blev jag ompysslad när jag kom hem (och så hann jag se Farmen, det var ju bra förstås...)

Får nog ta och kolla upp mitt blodtryck. Kanske ligger en förkylning o spökar? Eller så är det så helt enkelt så, att det där är alldeles för hårt för mig, gamla människa. Kanske borde jag hålla mig på mattan o stepbrädan här hemma, i min egen takt?
Fortsättning följer säkert...

tisdag 25 februari 2014

Här är så vackert, tänk jag hade glömt...

Jag hade nästan glömt den här delen av skogen.
Den som vi sällan gick, trots att den är så nära.

Kanske beror det mest på att vi inte var "såna" som
gick i skogen barasådär förr.


Oftast så var det halvdana promenader där jag,
oftast jag, var trött och inte orkade gå.

Ja det kan jag förstå, för inte kan man hänga på 
mig fyrtio kilo nu och jag knatar runt i skogen
och visslar och njuter, inte...

Men mest var det för att vi inte var såna då.
Som packade en ryggsäck med en filt, en
termos med kaffe, några ost-mackor, vattenskål
o vattenflaska till hunden...

Nu är vi såna---
tänk att man ska måsta flytta hela sitt bohag en bra
bit o tillbaks för att få till det med sånt...



måndag 24 februari 2014

Huvudlöst... men absolut inte roligt

bild från falksgrav.se

I går var vi på bio. Det är inte så ofta.

Vi såg Filmen Falks Grav, som är en
dramadokumentär om Jonas Falks
liv och död som Postrånaren här i bygden...

En tänkvärd film om livet på mitten av 1800-talet
i de här bygderna.

Jonas Falk blev avrättad 1855 av en skarprättare och är nu
begravd på Svedmon i Hökensås, (Brandstorps Socken i Västergötland).

Läs gärna mer om det hela på Rötter. (Sveriges Släktforskarförbunds hemsida)

Alla ungar här har hört talas om Falks Grav, där det spökar
(många är dom som försökt sova över natt där och skrämda
skyndat därifrån,,,)
och där det varje dag under sommarmånaderna läggs färska blommor från ....
ja det är det som är frågan. Ingen vet... och ingen har sett...

Själva postrånet skedde utanför Sandhem, bara någon kort bit härifrån.

I dramadokumentären medverkade även en etnolog, en professor i kriminologi,
läs mer här
psykologer och en diakonissa som alla talar om hur livet var på den tiden,
hur fängelse påverkar personen, och religionens inverkan på samhälle och folk...

En av de mest läskiga halshuggningsscenerna,,,, inget blod, inget sånt,
Men vilken puls man fick!

De flesta som medverkade i filmen är folk från bygden, och båda producenterna
är också härifrån.

Det var en jättespännande eftermiddag i Tidaholms Bio, i fullsatt salong,
och när vi gick ut därifrån så kände vi att den där filmen, den tog tag i en...

Får ni möjlighet att se filmen? Gör det!
Ett stycke svensk kriminalhistoria.

Annars verkar det som vår här...


söndag 23 februari 2014

Halvädelstenar, lika fina som hela/utmaning!...

Mitt bidrag till 
utmaningen 
I mina händer 
på söndagarna...


Ett armband som lika gärna bärs på ankeln..

halvädelstenar

som är från ett halsband som jag köpt på loppis
och som jag gjort ett halsband och ett armband av...


fredag 21 februari 2014

Inte mycket nu...

Här händer inte så mycket nu...

Lite förkylning så där,,, huvudvärk
o snorig,,,
Tillräckligt för att fundera på att hoppa över Step-grupperna
men prommisarna funkar i alla fall.
Var på Bodystep i onsdags men det var ack så jobbigt 
med lätt "näsdropp" ...

Förra helgen hade vi besök av bonussonen m
flickvän. Hon hade fyllt jämnt så jag hade
plockat ihop en korg med
"godsaker"...
det är tacksamt att handla till tjejer som
gillar blingbling o skönhet o sånt...




Allt är inhandlat på Gekås i Ullared och så fick
hon ett halsband från Moltaz Design

och glasunderlägg med personligt tryck på
(husse gör såna)...


Nu är jag igång med grönt.
Första fröerna är i jorden.
Och pellisarna är omplanterade.

Tänkte gör en ny blogg
så ni kan följa mig på min väg
i det gröna.
Där massor av pengar (nåja, lagom...), energi och förhoppningar
ska försöka göra en grönskande trädgård av den gamla
gårdens markplättar...

Med de icke-gröna fingrarna, okunskap, jorden där inget växer
och växtzon 5 som motspelare...

Det ni!
Jag återkommer när jag är klar med mina förberedelser...


söndag 16 februari 2014

Söndagsutmaning... lite i förväg...

I mina händer...

Idag visar jag ett av mina smycken...

För några år sen var jag helt galen i att pärla.
Det blev en hel del halsband, armband och 
örhängen tillverkade.

Roligast är nog att köpa gamla smycken
på loppis
och göra om dem till nåt nytt.





tisdag 11 februari 2014

sjuttitusen...

Över sjuttio tusen sidvisningar på min blogg.
Ja det låter ju väldans trevligt...
Men man vet ju att det är många som halkar
in på ett bananskal...


Det är med hjälp av appen Bluefire, ett lånekort
på bibblan och Bibliotekens sida för e-böcker.

Idag kollade jag... hälften av böckerna på 10-i-topp
av lånade böcker har jag inte läst... ännu.

Tid. 
Det tar tid att läsa. 
Men det är ack så roligt/intressant/vilsamt/osv

Så många böcker, så lite tid...

Just nu läser jag
Stenhjärtat
av Katarina Wennstam

Precis börjat,,, verkar bra.

Så många doftljus, så lite rum... 
Hur gör ni?
Doftljus har ju olika dofter (såvida man inte köper
bara ett o samma hela tiden, såklart, eller o-doftade)
Har ni olika dofter i olika rum?

Själv är jag vanilj-freak, och i badrummet har jag sån
fresch linen-variant.

De här fyra olika hittade jag på Rusta. Locket på.
Annars blir det bara doft-pyttipanna av alltet...




måndag 10 februari 2014

Hysteriskt nedladdande pågår...

OS-tider. Hur gör ni?

I vår familj så är det en styck intresserad av OS.
och det är inte jag,,, och inte heller Lilleman...
resten kan ni säkert räkna ut.

Eftersom vi (eller jag...) av snålhet valt bort
TV3 så skulle det inte bli nåt OS för husse.

Ve o fasa, när sanningen gick upp för "vissa".

Så jag skaffade Viaplay för två månader (Tack Vattenfall för en extra månad)
så nu är det lugnt i huset.

Jag kollade faktiskt på invigningen av OS, hela tiden.
Jösses Amalia, vilken show.
Smakar det så kostar det... eller hur man nu säger...

Så fick vi införskaffa särskilda kablar för att kunna
koppla upp vår TV (en o-smart) för bättre o större bild än iMac, men nu funkar det...
oftast.



Mellan alla intressanta (som husse tycker är intressanta)
OS-grejor
så laddar jag ner flera avsnitt åt gången på serier som jag
aldrig har sett... Jag är ganska dålig på det där med serier.
Klarar några i veckan... just nu är det Banks o Farmen,,,

Men för att ha nåt att "pyssla med" i TV-väg så laddar jag
ner på iPaden för att kunna kika sen.
Varför ladda ner?
Jo vårt "bredband" här ute i obygden tål inte allt för mycket
laddande,,, så det gäller att planera och fokusera.

När jag ska titta på det jag laddat ner?
Det vete skråen, det blir väl när jag "har tid"...
för ryggläge, iPad på magen och lurar... inte helt fel, eller?

söndag 9 februari 2014

Söndagsutmaning "I mina händer"

Borde väl visa ett par stickor, kanske, för jag
är precis igång att börja sticka lite.
Vad det ska bli?
Nja, det är lite idéer som ska ut i fingrarna...

Mer om det framöver...

Idag visar jag istället Lillemans Fin-halsband.
Det får han bara ha vid speciella tillfällen...

Mest för att jag är inte så där hundra på att 
kedjorna håller i all evighet. 
Han är en stark kille, den lille...
Och vi har mest en sele när vi går långprommisar.

Minns med lätt fasa en Rottis som drog sönder
sitt kedjehalsband då han blev över-glad en gång
för länge sen... En rejäl kedja, rätt av... 
som tur var, en snäll hund och snabb husse...

Halsbandet är gjort av sk paracord, fallskärmslina,  i rött o svart.
Själva mönstret heter two-color solomon bar.
Benvita dödskallar... 


Matchande armband till människa finns...



...eller varför inte 
Hunger Games...




fredag 7 februari 2014

Friday, snö, fårfällar och mobiltelefoner

Det enda som snö är bra för, det är att fräscha
upp fårfällar med...
resten qan qwitta...






Nu kom det först stora blöta vattendroppar
från himlen, sen blandade de sig med snö
och så bidde det stora "lakan" vita flingor
För att sen återgå till regn och takdropp.

Har en liten önskan att det inte ska komma
mer snö nu, utan det som är kvar ska sakta
men säkert försvinna och så får vi tidig vår.

Är det för mycket att be om?
Vah?


Easybeats... 
med den ultimata charmiga fredagssången...

Friday on my mind.

Tänk va söta pojkarna var på den tiden, 
då det begav sig...





Hur det gick med min iPhone, den nya? Om jag lämnade tillbaks den?
Ha ha, nej då. Husses återupplivade visade sig ha fått fel på vissa
nödvändiga (beror på hur man ser det) funktioner.
Det gick inte att ansluta till Wi-Fi eller Bluetooth... "bara"
att ringa och surfa på mobilsurf.
Så...
jag behåller min nya och den lätt justerade mobben får bli en
reservdito... med ett kontantkort i.
Så lätt löste sig min dilemma om återlämning....hihi.

tisdag 4 februari 2014

Enveten som en röd gris...

Har jag skrivit om världens mest envetna person?
Envis kanske det heter...
Jo det är nog Husse det.

Jag har nog inte heller skrivit om när husse
tappade ner sin iPhone i toaletten...
Det gjorde han för ca en vecka sen.
Den låg i fickan på myse-byxorna...
och ja ni kan ju tänka er vad som hände
sen:
Plupp!
Fort upp med mobben och skölja av...

Sen var den död!
Oåterkallerligen död,,, ja nästan i alla fall, den betedde sig lite märkligt, pep o surrade och visade lite olika saker på displayen när man hade ladd-sladden i. Tog man ur sladden, så sten-dog den. Inte heller hjälpte det med konstgjord andning (iTunes via sladd i iMac, återställa hela alltet...)

Själv var jag både glad o ledsen.
Ville egentligen ha en iPhone 5, så klart, men det kändes så himla onödigt.
I huset har funnits två iPhone 4, en iPad och en iMac(dator). Alla har varit sammankopplade, med samma listor, bilder och appar... Det har varit så praktiskt.

Och så är det ju det där med ekonomi.
Vi hade två bra abonnemang och en ny mobbe
kostar ju...

Men men, eftersom vi inte har någon fast telefon här på gården längre, så måste vi ha en varsin mobbe, helt enkelt.

Så vi styrde kosan till Jönköping och A6 och Teliabutiken där. Frågade om det fanns nåt att göra med mobben som badat. Nej, var svaret (och det har jag ju förstått efter att ha surfat om vattenskadade mobbar)

Så jag införskaffade en sprillans ny vit iPhone 5c (till mig själv så klart) och husse fick "ärva" min vita iPhone 4s.

tom lyxig plast-förpackning... superbra hörlurar till...

Och vad gjorde vi med den gamla "döda" då? Jo den lade husse på tork ovanpå pelletskaminen, med baksida öppen och batteriet uttaget...(batteriet fick han skruva ur och det var inte det allra lättaste,,,,)
Där fick den ligga några dagar, och husse gick och pratade och utförde healingritualer med den...
Den var ill-varm!
Så idag,,,
så har den alltså fått vila några dagar i värme och omvårdnad. Och så satte husse i batteriet, satte i laddningskabeln, satte i sitt sim-kort... (inte det man har när man går och simmar utan det som sitter i mobbe då alltså)
Och

ja

den satans mobben funkade! Helt otroligt!!!

Så nu har vi alltså TRE fungerande iPhone.
Det betyder antingen att vi har en i reserv eller så får vi lära Lilleman hur man pratar i telefon och surfar...
För jag kan ju inte lämna tillbaks min fina nya, eller?

måndag 3 februari 2014

Men är det vår redan?

Sex grader varmt! Sol! Takdropp!
Tack för det.
En första smakbit på våren
firade jag med sushi till lunch...

Och nu väntar 60 säckar pellets på
att lastas in i lagårn...

Hopp hej!
Ingen träning behövs på gym eller i grupp idag inte.

Så här blev det när jag klippte ner jul-kalanchoen
och satte ihop dom med två små julstjärnor
i en liten trälåda som innehållit
julens clementiner.

Det finns hopp om fingrar som blir
allt grönare o grönar...

Ha en bra vecka, vänner!


lördag 1 februari 2014

Välkommen Februari, du är efterlängtad!

Äntligen! Februari!
Nu är allt avslutat vad gäller ö-boendet.
Saknar? Nej, men lite nostalgikänsla
får jag allt när jag kikar på foton
därifrån, särskilt sommarbilder.

Men sommaren här på gården går inte av för
hackor, den heller...
Nu vänder det ju rejält, och en riktig
vårkänsla fick jag idag, när det var nollan
ute och vindstilla.

Men
Vilket snöväder vi fick igår!
Husse fick god användning av sitt nya snöblad
till traktorn.
Han är så nöjd så...

Själv är jag också nöjd.
Nyss hemkommen från ett Bodystep Athletic
på Atlantica Joy i Falköping.
De har olika pass varje lördag morgon
och Bodystep är ju det som jag gillar bäst
(som jag har testat, ska det stå egentligen...)

Man får bekänna färg, verkligen.
Visserligen brukar jag inte göra såna värsting-hopp
o sånt, pga av min höftledsprotes (hopp undanbedes med en sån),
men då får man köra andra grejor istället.
Idag kändes det hur bra som helst.
Huj, vad det var rejält jobbigt.
Nyfikna?




Man känner sig så himla nöjd när man lyckats hänga
med ett helt pass på 60 minuter.

Och idag så belönade jag mig med...
ja jag vet att det är helt fel sätt att belöna sig med mat/godis
men
jag åt i alla fall en semla.

Jag har ju inte tänkt späka mig for ever, utan kan tänka mig
att äta lite "onyttigt" ibland, under kontroll. 

Vikten hålls ju fortfarande... och jag lovar att jag säkerligen
bränt mer kalorier idag än den där semlan...

I alla fall...
den var väldans god.

Till middag blir det satay-kyckling,
fullkornsris och massvis av grönsaker.

Till dessert?
den brukar vi spara framåt kvällen...
lite halvfrusna bär och vaniljyoghurt.

här har det legat en semla för en stund sedan....